Torpletning 6/5 2018
å kom vi iväg på årets
första utflykt, som gick ut på att hitta de torprester Jan Hanberg och Elisabet Rudbäck tipsade om redan 2014.
Vi hade verkligen tur med vädret, för att travestera en välkänd filmreplik. Det blev 13 deltagare i utflykten,
ingen dålig siffra.
Utsnitt ur en orienteringskarta från Vallentuna OK (?)
Vi samlades vid kyrkan klockan 12, packade in oss i 4 bilar och åkte iväg till Sturevägen, där Lennart Björk
låst upp bommen åt oss.Vi hittade en någorlunda bekväm väg in i skogen och hittade efter några hundra meters
promenad en stor jordhög, där flera stora granar växte. Efter en stunds letande runt högen hittade vi resterna
av en spade och en tegelsten - bevis nog för att här stått ett hus. Dessutom fanns där en prydlig, rak rad av
stenar som vi gissar är resterna av husets grund. Vi mätte upp grunden och fann att den var 4,5 x 7,2 meter.
Mer förbryllande är en fördjupning i marken alldeles intill grunden, kanske 3 x 2 meter och 1/2 meter djup,
där det också finns ett grävt hål, så trångt att det knappt går att gräva med spade - har grävlingen varit där
och påbörjat ett gryt?
Torpgrunden
I närheten finns också två hopsjunkna jordkällare - varför hade de två jordkällare? I den ena hittade
vi en blå plastspade - vi kan nog lugnt utgå från att barnen i torpet inte hade några plastspadar! Hur har den
hamnat där, mitt inne i storskogen?
Den mystiska gropen - kan det ha varit en brunn som rasat ned?
Av kulturväxter hittade vi syren och krusbär, men inget äppelträd. Det säger nog att torpet var bebott tidigast
på 1800-talet, annars hade nog kulturväxterna dött ut vid det här laget.
Vi provkörde också vår nya kameradrönare och tog en mängd fotografier från luften. När drönaren svävade som
högst kunde man se bort till Norrtälje - vilken upplevelse. Men vi lärde oss också en del om problemen med
att använda drönare på det här sättet. Dels skymmer träden det mesta av marken, särskilt när man tar foton
från hög höjd. Dessutom behövs två piloter när man kör i skogen, även om man som vi ställer sig i den stora
gläntan väster om grunden; en behövs för att manövrera drönaren och hålla den i sikte, en för att granska
bilderna drönaren skickar ned. Och det hade vi! Peter Johansson och Urban Lindblom har övat sig i ett par
veckor och läst in sig på alla bestämmelser som man måste följa när man flyger drönare. Tur att torpet ligger
utanför det förbjudna området kring Arlanda! Nu ser vi fram mot att testa drönaren också i lättare, mer öppen
terräng.
I orienteringskartan finns ytterligare en grund markerad, ca 170 m väster om torpstället. Vi letade efter den
också, men hittade bara ett gränsröse där den borde ha legat. Betydligt närmare torpstället finns ett ovalt
stenröse - knappast en grund, utan kanske snarare röjningssten.
Tråkigt nog har vi trots en hel del forskning inte lyckats ta reda på vad platsen en gång hette - det är inte
markerat i 1749 års karta över Näs, och inte heller i 1786 års karta över Härsby, och inte i någon av de andra
kartor från 1800- och 1900-talen vi har tillgång till. Platsen ligger nu på en Härsby-fastighet, men gränsen
mellan Näs och Härsby har ändrats några gånger, så det hjälper inte heller att leta i kyrkböckerna, där man
i bland kan se hur prästen rimligen borde ha förflyttat sig mellan platserna där han höll husförhör. Tills
vidare får platsen alltså heta "Torpet utan namn".
När vi letat oss tillbaka till bilarna (det var inget större problem) skildes vi åt, men Björn och Urban
åkte upp till vändplatsen och satte upp en ny informationsskylt vid Lilldammen. Den gamla var avbruten och
helt förstörd - förmodligen hade den kommit i vägen för en skogsmaskin, precis som skylten vid Banvaktsstugan
Sparren för några år sedan. Västanbroskylten fick vi ju flytta sedan korna skrubbat sig mot den och vält den
två gånger. Men annars håller skyltarna bra, och vi har aldrig sett någon avsiktlig skadegörelse - heder åt
Röborna och de utsocknes som emellanåt kommer hitåt!
Sedan vi publicerat det här reportaget blev vi uppringda av Jonas Johansson i Fälle, som kunde berätta att
hans farfar Sven sagt att torpet hette Rosendal! Populärt namn verkar det: ett annat Rosendal ligger vid
Stockholmsvägen mitt emot Haga och ytterligare ett vid gamla landsvägen just på andra sidan gränsen
till Rimbo, inte långt från Råbylund. Nu har vi alltså ett namn på torpet och har kunnat luska ut en del
om dem som bodde där. Med tiden skall det bli en sida om Rosendal under
Detaljstuderade platser.
Björn beundrar den nyuppsatta skylten
Text: Björn Bergström, foto: Ann Britt Bergström, Elisa Lindblom-Skånér, Urban Lindblom. Sidan först publicerad 2018-05-07,
senast uppdaterad 2018-05-12.