Du är här: Skip Navigation Links > FOLK > Släktutredningar > Gullbergbysläkten
GÄSTBOK

Gullbergbysläkten

En släktutredning av Björn Bergström

ullbergby är en gård i södra delen av Rö socken, som en gång kanske var en by av namnet att döma. 1638 omfattade den dock bara ett skattehemman om 5 öresland och när mantalslängderna börjar på 1650-talet räknas den som ett halvt mantal. Fortfarande 1954 står den som självständig, om än uppdelad på flera fastigheter (1:2, 1:4, 1:5 och 1:6), men i den moderna fastighetskartan ingår marken i Beateberg 1:1.

1906 fanns åtta torp på Gullbergbys ägor, varav två finns kvar i dag, nämligen Asplund och Karlberg. De övriga, nu försvunna torpen var Stenbrokärr, Bergbylund, Rissla, Lugnet, Lövhagen och Jansberg.

Det tidigaste namnet i Gullbergby är bonden Niklas, som omnämns 1409-11-27 i Svenskt Diplomatarium, nya serien nr 2, s. 234 – men det finns inga andra uppgifter om honom eller de människor som bodde där under de närmaste 100 åren. Den första person vi faktiskt kan knyta ihop med andra personer i Gullbergby är Erik Olsson, som var bonde i Gullbergby 1571 och är upptagen i skattelängden för Älvsborgs lösen.

Lyckligtvis satte Erik vissa spår i Sjuhundra härads domböcker; dels processade hans svåger mot honom för att komma över Eriks hustrus arv, dels köpte han ut sina syskon ur Gullbergby och sökte fasta på förvärven. I domboken för sommartinget 1613 redovisas Eriks släkt noggrant, och vi kan se att hans far hette Olof Andersson (död före 1571). Olof löste ut sina systrar Ingeborg och Kerstin ur Gullbergby medan han ännu var i livet.

Erik Olsson var gift med en kvinna från Gälsby och det var hennes arv svågern Blasius ville komma åt. Det slutade med en sämjedelning, så att Erik fick behålla svärmoderns lösöre och litet mark i Simlom.

Eriks syskon hette Sven, Mats, Anna och Mariet, varav de två första var döda 1613. Han fortsatte faderns ansträngningar att lösa in hela Gullbergby och betalade 1613 sina syskons arvingar för deras andelar. 1618 köpte han till sist 15 penningland hus och jord av systern Mariet i Hall och verkar alltså ha ägt hela Gullbergby därefter. Efter 1618 finns inga uppgifter om Erik, men däremot finner vi en Per Eriksson i Gullbergby i domboken 1625, kyrkoräkenskaperna 1626 och i mantalslängden 1650. Det finns inget belägg för att Per verkligen var son till Erik, men eftersom Gullbergby var en ensamgård förefaller det troligt.

År 1648 möter vi i domboken Anders Persson i Gullbergby, gift med Anna Bengtsdotter. Han går till tings för att kräva sin hustrus arv – hennes farbröder hade behållit det efter att hennes far Bengt Matsson dött i hennes barndom. Anders vann processen genom en tredskodom; motparterna kom inte till tinget. Anders’ patronymikon och det faktum att det då bara fanns en bonde i Gullbergby gör att vi antar att han var son till Per Eriksson.

I mantalslängden 1653 står Anders upptagen med hustru, piga och två personer över 63 år; det ligger ju nära till hands att de två senaste var hans föräldrar, så Per Eriksson och hans hustru levde antagligen minst till 1653. 1655 och 1656 står Anders och hustrun däremot ensamma i mantalslängden.

År 1664 får Anders fasta på mark han köpt i Gullbergby enligt domboken, antagligen av onämnda syskon, och 1666 – 1677 står han och hustrun upptagna i mantalslängderna, det sista året med en son.

Anders dör i Gullbergby 1709-01-08 vid en uppgiven ålder av 100 år – vi får väl dra av ett par decennier för att få fram ett troligt födelseår.

År 1678 står i stället en Erik Andersson som bonde i Gullbergby, med hustru, dräng och piga. Återigen stämmer patronymikon och man törs anta att Erik var son till Anders Persson. I kyrkoräkenskaperna för 1684 nämns en Nils Andersson i Gullbergby och i födelseboken för 1691 är en Nils Andersson dopvittne till Eriks barn – låt oss anta att han var bror till Erik, som tog över gården.

Kyrkböckerna är mycket ofullständiga i slutet av 1600-talet, så vi vet inte när alla Eriks barn var födda, men för vissa finns födelsenotiser och för andra kan man våga sig på en gissning utgående från deras vigselnotiser. Erik Andersson var född omkring 1654 enligt åldersuppgiften i dödboken och gifte sig före 1678 med Ingeborg Nilsdotter och fick tolv barn i ungefärlig åldersordning:

  • Anders (gift 1706)
  • Brita (född 1682)
  • Nils (1) (född 1686, död före 1691)
  • Anna (gift 1711)
  • Nils (2) (född 1691), tvilling med
  • Erik (född 1691-05)
  • Per (född 1693)
  • En onämnd son (född och död 1695)
  • Karin (gift 1717)
  • Israel (död 1716 efter ”långlig sjukdom”)
  • Karl (född 1700)
  • Mats (dopvittne 1725, 1726)

Eriks hustru dog 1709-11-15 och Erik själv 1729-11-15.

Anders gifte sig med Märta Andersdotter från Eke och flyttade dit. Om släkterna i Eke finns mycket information kvar att redovisa, men det får bli en senare fråga.
Anna gifte sig 1711 med trädgårdsmästaren Jan Olofsson på Beateberg och flyttade antagligen dit.
Brita gifte sig cirka 1714 med en andra Anders Persson, som vi inte vet var han kom ifrån. Kanske kan man så småningom reda ut det med hjälp av dopvittnen och andra knep. Hon stannade kvar i Gullbergby och maken brukade gården tillsammans med hennes bror Erik. Mer om dem nedan.
Erik stannade kvar i Gullbergby; mer om honom nedan.
Per dog 16 år gammal 1709.
Karin gifte sig 1717 med Erik Andersson i Eke i hans andra äktenskap – bror till Anders’ hustru Märta, ser det ut. Även om dem finns mer att berätta.
Israel dog 1716-12-19 i Gullbergby efter ”långlig sjukdom”.
Karl gifte sig 1724 med Kerstin Gabrielsdotter från Nibble, antagligen dotter till klockaren Gabriel Persson Malm, och flyttade till Nibble.
Mats nämns 1725 och 1726 som dopvittne till tre syskonbarn; annars saknas information om honom.

Erik Eriksson föddes i maj 1691 och gifte sig 1716-10-07 med Karin Andersdotter från Söderby, som var född 1686 enligt husförhörslängden. Då hade Erik tjänat i Gemlinge en tid, men flyttade nu hem till Gullbergby och blev bonde där. Vi har inte hunnit excerpera mantalslängderna efter 1709 ännu, men där finns säkert mer att hämta. Han delade gården med svågern Anders Persson och de båda familjerna levde tillsammans i Gullbergby länge. Erik och Karin fick åtminstone tre barn:

  • Anders, född 1718-10-12;
  • Anna, född 1725-03-11; och
  • Karl, född 1731-08-19.

Anders Eriksson gifte sig 1741-09-13 med Sara Nilsdotter, född 1712 enligt husförhörslängden. Hon var piga i Gullbergby vid vigseln, var hon kom från vet vi inte ännu. De fick minst tre barn,

  • Katarina, född 1741-10-18;
  • Kerstin, född 1744-10-09; och
  • Anna, född 1751-12-01.

Erik Eriksson dog 1749-07-01 i Gullbergby, men hans änka och sonen Anders och hans familj bodde kvar 1760.

Eriks dotter Anna flyttade 1749 till Skederid, men hans son Karl bodde kvar i Gullbergby åtminstone till 1759.

Systern Brita och hennes man Anders Persson bodde kvar i Gullbergby fortfarande 1760. De fick åtminstone fyra barn:

  • Per, född 1715-11-01;
  • Anders, född 1716-11-29, död 1717-05-28; hans tvilling
  • Erik, död 1717-02-15; och
  • Mats, född 1718-01-21, död 1725-02-25.

Per Andersson gifte sig 1739-06-24 med Karin Olofsdotter, som var piga i Gullbergby. Var hon kom från vet vi inte (ännu). De fick minst fem barn:

  • Anders, född 1743-06-04;
  • Katarina, född 1745-11-15;
  • Per, född 1749-03-05; hans tvilling
  • Olof; och
  • Brita, född 1751-11-13.

Längre än till husförhörslängden 1749 – 1760 har vi inte följt Gullbergbysläkten. Det återstår fortfarande ett antal år att excerpera ur födelseboken efter 1730, så det skall så småningom bli en uppdatering av den här lilla uppsatsen.

Sidan först publicerad 2010-02-22, senast uppdaterad 2010-03-05