Du är här: Skip Navigation Links > FOLK > Johan Nådig
GÄSTBOK

Johan Nådig

en gamla landsvägen genom Väsby och Byle skall i fortsättningen kallas Johan Nådigs väg, har Norrtälje kommun beslutat, och det är den enda vägen i Rö som fått namn efter en person. Det är kanske inte alla som hört talas om Johan Nådig, så vi har samlat ihop de uppgifter vi kunnat hitta och presenterar dem här.

Det är litet sorglustigt att Johan Karlsson, som han egentligen hette, skulle bli förevigad under ett öknamn han själv avskydde – han fick det av byborna för att hans favorituttryck om besvärliga eller obehagliga händelser var ”det är inte nådigt...”.

Den fylligaste källan som berättar om Johan Nådig är Gunnar Brusewitz’ uppsats ”Johan ’Nådig’ – ett vänporträtt” i Sjuhundrabygden 2002. Därtill är han omnämnd på flera ställen i Brusewitz’ bok ”Hemma vid Fågelsången”, men mest i små episoder. För att få litet konkreta uppgifter om honom har vi också letat reda på vad vi kunnat i arkiven.

Johan var ett original som bodde i det lilla torpet tvärs över vägen från gamla komministerbostaden i Byle. Han föddes den 27 eller 29 oktober 1877 i Björktorp, som ligger vid Väsbylundsvägen hundra meter från dess slut vid gamla bussparkeringen vid Stockholmsvägen. Hans föräldrar var kyrkvaktaren och muraren Carl Johan Karlsson och hans hustru Johanna Charlotta Jansdotter, och Johan var deras sjätte barn. Johans storebror (som också hette Johan) dog 15 år gammal året innan Johan föddes, och en storasyster dog samma år bara två år gammal. Kvar fanns tre äldre systrar, men 1887 utökades familjen med fostersonen John Gottfrid, som bara var några månader gammal när han kom till Björktorp som barnhusbarn från Stockholm.

1892-93 var Johan lilldräng i Rimbo och 1894-95 hos A P Eriksson i Nibble; när han kom tillbaka till Björktorp var alla systrarna utflugna. 1901 dog Johans far, som var född redan 1816 – Johan efterträdde honom en tid som torpare i Björktorp men 1904 flyttade han till Johannes församling i Stockholm och lämnade sin mor kvar i Björktorp.

Fosterbrodern John tjänade dräng i Närtuna, Rimbo och Kårsta 1901 – 1905, bodde i Björktorp ett par år, men flyttade sedan till Engelbrekts församling i Stockholm 1909.

Johan själv var skriven i Stockholm i 32 år och om hans öden under den tiden vet vi än så länge inte mycket. Hans fosterbror John däremot, kom tillbaka 1921 från Spånga och gifte sig med en flicka från Berga snett över vägen. Johans far hade köpt ut Björktorp i början av 1890-talet och nu fick John Gottfrid överta Björktorp – i församlingsboken står han som ägare till Björktorp från 1922. I Folkräkningen 1930 bor Johans mor kvar på Björktorp hos John, som nu kallas trädgårdsmästare, och hans familj.

Johan Nådigs stuga
Johan Nådigs stuga i Byle

När Johan kom tillbaka från Stockholm 1936 flyttade han in i den lilla stugan i Byle där han sedan kom att stanna resten av livet. Hans mor hade dött 1935, men fosterbrodern och hans hustru bodde kvar i Björktorp så länge de levde.

Johan förblev ungkarl, fast Brusewitz antyder att han i sin ungdom uppvaktade en flicka någonstans i Rö. Han var 27 år gammal när han lämnade Rö och 59 när han kom tillbaka; han kallades då åkeriarbetare, men det måtte ha varit häst och vagn han körde, för Brusewitz berättar att Johan avskydde bilar och hötte åt dem med käppen när de passerade.

Ensam i den otäta stugan utvecklades Johan till det original han är känd som – kanske blev han sådan redan under de många ensamma åren i Stockholm. Hans senare år beskrivs färgstarkt av Brusewitz, som köpte Fågelsången i Väsby 1955.

Johan Nådig hade ett något strävt sätt och ett hett humör. Han levde ett strävsamt liv i sin stuga med mössen som enda sällskap, odlade potatis i en liten täppa och födde upp kaniner. Brusewitz berättar att Johan alltid var beredd att hjälpa till när något behövde göras och om inget bättre fanns att göra högg han ved till vintern.

Hans långa tid i Stockholm vet vi inte mycket om – han talade inte gärna om sina egna upplevelser, och det var mest av ilska över något Brusewitz sagt han avslöjade att han en gång i Stockholm blev svårt sjuk och blev intagen på Sabbatsbergs sjukhus i dåligt skick. Han blev emellertid enligt vad han sade snabbt frisk igen och fortsatte sitt för oss okända liv i Stockholm.

När man läser Brusewitz får man intrycket att Johan bodde i Rö mest hela sitt liv och körde lass med jordbruksprodukter från Rö in till Stockholm, men arkivens uppgifter visar att han var skriven i Stockholm. Under åren i Stockholm bodde han på fem olika adresser vid Birger Jarlsgatan, Frejgatan och Tulegatan inom några hundra meters avstånd från Roslagstull.

Arkiven avslöjar också att han av och till bodde i Rö, fast han var skriven i Stockholm, till exempel 1915 och 1926.

Vad gjorde han då i Stockholm? Mantalslängderna säger att han var arbetslös 1910 och var "oförmögen till arbete" 1926 och vistades då här i Härsby; man undrar om det var då han varit sjuk? För de andra år vi fått uppgifter om, 1906 och 1915, står ingenting om hans sysselsättning.

Han står ju som åkeriarbetare när han kommer tillbaka till Rö 1936, 59 år gammal, så nog har han försörjt sig på att köra häst och vagn. Brusewitz’ dotter Charlotte har berättat att han körde mjölk från Rö till Stockholm, och det låter väl sannolikt – Brusewitz’ beskrivning av den gamla landsvägen mellan Rö och Stockholm med dess långa och branta backar kommer rimligtvis just från Johan.

En annan sak vi kanske aldrig får veta är varför Johan inte kom tillbaka till Björktorp; han borde ju ha ärvt åtminstone en del av torpet när modern dog, men det var fosterbrodern som tog hand om alltihop – kanske gick det bra för honom i Stockholm så att han kunde köpa ut Johan och hans systrar. Det sägs också att Johans stuga i Byle flyttats dit från en plats i skogen söder om Rösjön, i närheten av Sveden, där Johan senare högg ved – han kan ju ha ägt något litet skifte där, hur han nu kommit över det.

Sammantaget är mycket av Johan Nådigs liv fördolt för oss, och vi vet bara litet bättre om hans sista år tack vare Brusewitz. Johan vägrade envist att låta sig tas in på något äldreboende och kämpade in i det sista med sin potatis och sin ved. Han blev sjuk våren 1959 och blev i början av november mot sin vilja inlagd på ålderdomshemmet i Rimbo, där han dog bara ett par dagar senare, den 6 november 1959 enligt dödboken, den 5 enligt Brusewitz. Johan är begravd i en omärkt grav på Rö kyrkogård.

På Björktorp hade Johns fru dött redan 1950; John själv levde till 1961 och då verkar Björktorp ha sålts till fritidsboende. Men Johan Nådigs stuga står kvar här i Byle.

Sidan först publicerad 2011-12-04, senast uppdaterad 2011-12-23.