Robert Ljunglöf
Knut Robert Ljunglöf föddes 19/8 1885 i Adolf Fredriks församling i Stockholm och dog 9/2 1950 i Rö.
Den ljunglöfska tobaksfirman, som tack vare kvalitetsmedvetande och specialisering
på snus blivit mycket vinstgivande, hade 1895 ombildats till aktiebolag. Rörelseöverskotten
investerades till stor del i objekt utanför tobaksbranschen, främst då i fastigheter
och tomtmark i och utanför huvudstaden. Arvet skulle föras vidare till den tredje
generationen, och detta satte i hög grad sin prägel på Robert L:s bildningsgång.
Efter studentexamen och reservofficersutbildning vistades han flera år i Tyskland
och England. När han 1912 inträdde som kompanjon och meddelägare till fadern, var
han väl skickad att omhänderta såväl den egentliga driften av familjeföretaget som
den kapitalförvaltning som byggts upp genom detta.
Men ödet ville annorlunda. Genom beslut förstatligades tillverkning och försäljning
av tobaksvaror från och med 1915. Inkomsterna från det statliga tobaksmonopolet
medverkade vid finansieringen av 1913 års stora folkpensionsreform. Därmed var den
ljunglöfska tobaksfirmans saga all vad gällde dess huvudsakliga verksamhetsområde.
Med titeln grosshandlare markerade Robert livet ut sin särställning som meddelägare
och senare ensam ägare till familjeföretaget.
Hans uppgift blev nu att förvalta det kapital som samlats i firman. Rätt länge verkade
han i skymundan, men med tiden blev han en alltmer uppmärksammad företrädare för
svenskt näringsliv. Med stor målmedvetenhet inriktade Robert Ljunglöf först sina
krafter på att sammanföra ett antal större företag i den kemisk-tekniska branschen
i AB Kerna, vars VD han förblev till sin bortgång.
Robert Ljunglöf hade starkt framträdande filantropiska och kulturella intressen.
En annan viktig insats gjorde han som styrelseordförande i — som det fullständiga
namnet lyder — Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet. Såväl hans affärsverksamhet
som ideella intressen vilade på familjetradition. Vid hans bortgång framstod helt
klart att han inte bara förvaltat sin ärvda förmögenhet väl utan också lyckats förmera
den avsevärt.
Gården Beateberg i Rö, som han förvärvade 1941, utvecklade han till ett mönsterjordbruk
och hade där ett förnämligt stall med engelska fullblod. Robert utvidgade Beateberg
till att omfatta hela 1 529 ha. Efter Roberts död tog hans fru Hanna, född von Bergen,
(1887-1974) över Beateberg.
Beatebergs säteri 1952.
Källor:
Text och Ljunglöfs porträtt: Riksarkivets webbupplaga av Svenskt biografiskt lexikon
(http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=9604)
Bilden av Beateberg: Upplandia.se - En site om Uppland (http://www.upplandia.se/bilder/Rö/Rö%20-%20Flygfoto/index.html)
Sidan först publicerad 2014-05-19.