S:t Olofsgården
S:t Olofsgården i oktober 2014
ankt Olofsgården, församlingshemmet i Rö, började sin tid som skola för 110 år sedan.
Den ligger strax intill kyrkan och kallades under lång tid "Kyrkskolan" för att
skilja den från skolan i Vik vid Beateberg. Skolan byggdes 1901 - 1903 som ersättning
för en äldre skola av trä, som var byggd 1847. Den gamla skolan inrättades för att
Riksdagen år 1842 beslöt att införa en allmän folkskola och bestämde att alla socknar
inom fem år skulle bygga skollokaler och anställa lärare - Rö socken hann alltså
precis!
Från början fanns ingen bestämmelse om hur länge barnen skulle gå i skolan och man
räknade med att barnen skulle lära sig läsa hemma. Det fungerade emellertid inte,
utan 1858 började man kalla de två lägsta klasserna för småskola och 1878 utökades
skolplikten till sex år. Efter hand ordnades också lärarutbildningen genom att man
inrättade folkskoleseminarier och senare också småskoleseminarier. I Rö fanns en
lärare för folkskolan (ofta var han även klockare och organist) och när småskolan
inrättats anställde man också en lärarinna för småskolan.
Grunden till den nya skolan lades hösten 1901, takstolarna restes sommaren 1902
och 1903 inredde man skolan, som antagligen stod klar att börja användas till höstterminen
1903. En del arbeten fortsatte dock ända in på 1904 och då hade man också uppfört
en bagarstuga, två "matbodar" och en vedbod. Den gamla skolan såldes 30/7 1903 till
A. P. Eriksson i Nibble för 275 kr, som tog hand om virket och byggde en ny huvudbyggnad
på Nibble, där Christina Lindberg också hittade bokföringen för byggnadsprojektet.
Bokföringen skulle nog inte passera en modern revisor helt utan anmärkning, men
den vittnar om god vilja och bitvis pedantisk redovisning av minsta utgift. Av den
kan vi se att huvudbyggnaden består av 65000 tegelstenar och att man förbrukade
74 tunnor cement, 2790 kg järn och stål, 275 m2 takplåt, 517 glasrutor,
72600 spik och 5700 kubikfot virke. Därtill kommer förstås en mängd lås, beslag,
hakar och allsköns pinaler som allt redovisas i bokföringen.
Totalt kostade kalaset 14 724 kr och 35 öre, som kommunen samlat ihop. Förutom det
gamla skolhuset kunde man också sälja en del överblivet byggnadsmaterial till riksdagsman
Åkerlund på Lovisedal, som dessutom efterskänkte en återstående fordran på 520 kr
för byggnadsmaterial Lovisedal levererat. Som vanligt är det hart när omöjligt att
göra en rättvis omräkning till våra dagars penningvärde - men där arbetslönerna
redovisas varierar de mellan 1 krona och 2,50 per dag beroende på arbetets
svårighetsgrad. Muraren S.A. Ljungberg från Stockholm fick för övrigt betalt per
tegelsten - 2 öre styck!
Till sist stod det klart, möblerat med järnkaminer, orgel, 17 skolbänkar och annat.
Framöver gjordes förstås en hel del underhållsarbete, inventarier byttes ut och
den första fönsterrutan pangades redan 1904, men vi vet inte egentligen hur skolan
såg ut när de sista eleverna gick på sommarlov 1960. Som berättas på
annat håll köpte Kyrkan byggnaden för 1 krona 1960 och hyrde senare ut den
till Flygvapnet som använde den som luftförsvarsgruppcentral till 1994. Efter en
välbehövlig upprustning, som försvaret fick betala, invigdes den 1996 till församlingsgård.
Källor:
Specialräkning för Skolhusbyggnaden vid Rö Kyrka 1901 - 1904
Wikipedias artiklar Folkskola
och Folkskola i Sverige.
Forskning, text och bild Björn Bergström. Sidan först publicerad 2014-11-05.