Nya skolan
Nya skolan i Husby-Sjuhundra socken fyller 90 år i år. En aktningsvärd ålder för en ny skola.
Ny är den idag kanske endast för gamla Husbybor. Den är idag inte längre en skola, men fortfarande
i originalskick en vacker och väl synlig byggnad i bygden.
I början på 1900-talet var lokalsituationen för skolans del kritisk. Det var nödvändigt att skaffa nya
lokaler. Det fanns olika ideer, men skolrådet var inte överens om hur man skulle lösa problemet och
beslöt därför vid ett sammanträde i maj 1914 att tillskriva folkskoleinspektören Hj. Strömberg och
be om ett förslag. Den 4 september besvarade folkskoleinspektören skrivelsen.
I betraktande af skolddistriktets beskaffenhet och omfattning äfvensom med hänsyn till
befintliga vägförhållandena torde en centralisering af skolväsendet vara det för distriktet
ändamålsenligaste och ekonomiskt fördelaktigaste.Man kan ju visserligen tänka sig ,att en småskola
förlades i närheten af Torslunda och en småskola öster om järnvägen i närheten af järnvägsövergången,
men denna anordning skulle inte afhjälpa den nuvarande öfverbefolkningen i folkskolan. Man kunde ju
måhända invända,att om dessa småskolor gjordes tre-klassiga, skulle barnantalet i folkskolan minska.
Häremot vill jag påpeka dels att denna skolform är synnerligen otillfredsställande dels att den inte
nämnvärdt medför någon förändring i den nuvarande folkskolans arbete, enär läraren där ändock får två
läxlag att samtidigt undervisa. Ej heller skulle uppförandet af tvänne nya mindre skolhus med inköp
af tvänne skoltomter ställa sig billigare än uppförande af en ny något större byggnad.
Den enligt mitt förmenande ur alla synpunkter lämpligaste lösningen vore den,att på
kullen söder om det nuvarande skolhuset uppföra ett nytt skolhus innehållande tvänne lärosalar med
afklädningsrum samt två bostadslägenheter om 1 rum med kök hvardera. Här skulle inrymmas småskolans
samt folkskolans 1:a o 2:a klasser,hvilken senare afdelnings skulle undervisas af en biträdande
lärarinna (d.v.s. en lärarinna med småskolelärarinneexamen).De båda lärarinnorna skulle disponera bostäderna
1 tr upp.Det gamla skolhuset skulle bibehållas för klasserna 3 o 4 i folkskolan. Hvarvid jag dock föreslår
den förändringen dels att den yttre verandan ombonas,så att den kan användas som afklädnasrum dels att
läraren,hvilkens bostad nu är för liten, får disponera äfven den nuvarande småskollärarinnebostaden,
dels att det rum som nu begagnas till småskola, apteras till slöjdsal.
Fasterna d. 4 sept 1914.
Hj.Strömberg,Folkskoleinspektör.
Med anledning av denna skrivelse beslöt skolrådet att biträda helt och hållet folkskoleinspektörens förslag
och uppdrog dessutom åt Kyrkoherde Johan Mellin (Ordförande) och skolläraren R. Asplund att med biträde av
byggmästare Andersson i Libby anskaffa ritningar och kostnadsförslag samt genom ordförande hos
domänintendenten få tillåtelse att på föreslaget sätt ställa expropierad mark till tomt och lekplats för
det beramade nya skolhuset på den s.k. Klockbacken.
Världskriget har just brutit ut. Den tyska armen är på väg mot Paris. Påverkar detta beslutet? Det verkar inte så.
Man driver arbetet med skyndsamhet och verkar ha god hand med den komplicerade byråkratin. Hösten 1915 finns en
överenskommelse att ta ställning till.
Öfverenskommelse
Mellan å ena sidan Husby-Lyhundra skolråd å Husby-Lyhundra Kyrkostämmas vägnar och å andra sidan
nuvarande arrendatorn af löjnantsbostället Husbyby No5 tillhörande Kungl. Majts och Sveriges Krona, J.E.Eriksson
att få under nämnde Erikssons arrendetid till den 14 mars 1926 arrendera till skolhustomt samt bebygga och
för övrigt efter godtfinnande begagna en kartlagd lägenhet stor 0,684 hektar kallad Husby-Lyhundra skolhustomt
N:o 2 söder om gamla skolhustomten numera benämnt med No 1 vid allmänna landsvägen för en årlig afgift av räntan
efter sex (6) procent å den summa som godemännen satt på afsöndringen Trehundra (300) Kronor att gälldas den
10 mars med villkor att församlingen håller stängsel omkring skoltomten.
Till godkännande å ömse sidor hafva Vi egenhändigt här tecknat våra namn.
Husby-Lyhundra Kommunalrum den 20 augusti 1915.
Joh. Mellin, ordförande, K.A.Jansson vice ordf., Herbert Jansson, J. E. Eriksson, A. Jansson,
Leander Jansson,Carl Wahlgren,Skolrådsledamöter.
J. E. Eriksson arrendator.
Sedan överenskommelsen undertecknats beslöt skolrådet att ansökan snarast möjligt skulle genom
ordförande å skolrådets vägnar ingifvas till Konungen att få inköpa afsöndringen i fråga till skoltomt för
församlingen. Vid samma sammanträde beslöt skolrådet att föreslå Kyrkostämman att för tillfället avhjälpa
trångboddheten i skolan med Hvarannandagsläsning i folkskolan.
Året 1916
Skyttegravskriget. Gallipoli. Gaskrig. Verdun. I Sverige ransonering av bröd och socker. I Husby-Lyhundra
fortsätter arbetet med skolbygget.
Vid sammanträdet med skolrådet den 28 dec 1916 återvaldes ordf och vice ordförande.
Byggmästare K. T. Eriksson från Norrtälje hade ensamt ingifvit anbud å nya skolbyggnaden å 37.200 Kr och
antogs enhälligt af skolrådet, som lika enhälligt skulle samlas den 4 eller 5 januari, både ledamöter
och suppleanter, för att med kontrollanten och byggmästaren underskrifva kontraktet. Skolbyggnaden hade
på förslag af folkskoleinspektören ritats af arkitekt A. Falk från Stockholm.
Året 1917
Missväxt. Minskade brödransoner. Hammarskjöld blir Hungerskjöld. Ubåtskrig. Revolution i Ryssland.
U.S.A. går in i kriget.
Skolrådet sammanträder vid skolbygget den 16 juni 1917. Tillsammans med arkitekten och byggmästaren
kommer man överens om vissa ändringar i källarlokalerna och av omklädnadsrummen. Ingen extra kostnad
för församlingen! Grundläggaren Karl Nord, Penningby, skall utföra arbetet i källaren.
Vid sammanträde den 17 nov 1917 beslutar skolrådet antaga ett anbud från byggmästare Joel Andersson
på uppförande av ett hemlighus för 465 kr. Ritningarna skulle godkännas af arkitekt Falk. Den 18 mars
1918 kunde skolrådet avsyna och godkänna det uppförda hemlighuset.
Protokoll vid skolrådssammanträde
i Husby-Lyh. den 1 juli 1918
S.D. Samtliga ledamöter voro närvarande samt arkitekten Falk och byggmästaren K. Molin fr Estuna såsom
skolrådets ombud och K. T. Eriksson Norrtälje.
§1.
Vid afsyningen af nya skolan, för hvilket ändamål man nu var samlad, underkändes yttertaket som skulle
omläggas med nytt prima och falsadt enkupigt tegel och för att det måste ske var skolrådet villigt att
vidkännas en utgift på 400 Kr. Byggmästare Eriksson gick äfven godvillgt med på detta villkor.
Byggmästare Molin och M. P. Sundell skulle kontrollera omläggningen.
§2.
Skolrådet efterskänkte prisskillnaden mellan olje- och kalkfärg invändigt å väggarna.
§3.
Två bord till skollokalerna skulle anskaffas och skulle skollärare Asplund och Kyrkvärden
Eriksson ombesörja det tillika med långbänkar i salar och kapprum samt stolar.
§4.
Skolstädningen skulle kungöras ledig att inkomma med anbud och prisuppgift.
§5.
Den nya skolan var till den 9 september brandförsäkrad i Skandia.
§6.
Byggmästare Molin skulle inkomma med instrument öfver afsyningen i dag.
§7.
Skolrådet beslöt att antaga anbud af målarmästare V.Nordström att måla och tjära
hemlighuset för 50 Kr i färg med själva skolbyggnaden.
I och med detta är skolbygget färdigt. Nästan. Vatten och avlopp kommer senare, och först 1939
får skolan elektrisk belysning.
När skolan tas i bruk hösten 1918 så måste den stängas flera veckor på grund av att bygden drabbas av en epedemi.
För att finansiera bygget lånade socknen 40.000 kronor, att amorteras med 1000 kr per år. Efter 40 år lades skolan ned.
Till hemsidan
Sidan uppdaterad 2009-12-08