Detta är Båtsmannen Johan Erik Östman, född på Härsbylund 1853-07-24, son till drängen Carl Johan Öman från Gottröra o h h Maja Stina Andersdotter från Rö.
Uppvuxen på Härsbylund och i Granhättan. Flyttade till Mälby båtsmanstorp i Röbacka 1872-10-24, rimligen antagen till båtsman nr 52 vid Norra Roslags andra båtsmanskompani detta år. (Rullorna ännu inte skannade). Han tog som båtsman det traditionella efternamnet för båtsman nr 52 i Rö, Östman, som använts sedan 1707. Han gifte sig 1883-10-20 med Albertina Wilhelmina Schenning från Stockholm (1843 - 1912). De hade inga kända barn. Han fick avsked i början av 1890-talet, men bodde kvar i båtsmanstorpet minst till 1914; han omnämns som fiskare 1908 - 1914. Död på ålderdomshemmet i Syninge 1935-08-10 av ålderdomssvaghet.
Båtsmanshållet var en del av Karl XI:s indelningsverk och fungerade i stort sett på samma sätt som arméns indelningsverk. Två eller tre gårdar bildade en båtsmansrote som hade att rekrytera och försörja en båtsman. I krig skulle roten även rekrytera en fördubblingsbåtsman. Eftersom båtsmännen i fredstid fick så lite övning blev man allt mindre belåten med systemet, det kostade en hel del pengar som kronan annars hade kunnat få in i skatt. I slutet av 1800-talet började flottan i stället att rekrytera fast anställda sjömän. Båtsmanssystemet började vakanssättas enligt riksdagsbeslut 1887 genom att man inte rekryterade någon ny båtsman när en gick i pension, utan avkrävde de hemman som ingick i roten en vakansavgift i stället. 1905 fanns ungefär 270 båtsmän kvar, flottan bemannades då i stället av fast anställda befäl och sjömän samt i krig av värnpliktiga.
Bilden fick vi av Bo Alm i Söderby.