Du är här: Skip Navigation Links > PLATSER > Detaljstuderade platser > Broby och Brotorpen
GÄSTBOK

Broby och Brotorpen

roby nämns första gången i Husförhörslängden 1856, så det är såvitt vi vet ett ungt namn i socknen. I Norrtäljes bygdebok uppges dock att huvudbyggnaden är uppförd 1749, så någonting stämmer dåligt här!

Utsnitt ur karta över Eke 1753

I en karta över Eke från 1753 står namnet Nibble Torp på Brobys plats; på andra sidan bron, på landsvägens västra sida står "Ekes torp". Hagen närmast Nibble torp heter Nibbla Brohägnan, så nog fanns här en bro alltid.

I maj 1697 dog Esaias' barn i Brotorpet, vilket är första gången det namnet nämns. När Brotorpet först nämns i husförhörslängderna (1749 - 1790) heter det Brotorpen, dvs det fanns minst två! Gissningsvis talar man då om både Nibbles och Ekes torp vid bron. Från 1791 finns det bara ett Brotorp och omkring 1850 blev det självständigt och sattes till 1/4 mantal skatte. Den förste ägaren hette Jan Erik Andersson, född i Almunge 1830. I husförhörslängden 1856-1860 är Brotorpet överstruket och ersatt av Broby - det är alltså klart att det var Brotorpet på Nibble ägor som blev Broby, precis som det ser ut i kartan.

Arkeologen Michael Schneider har skrivit en magisteruppsats som behandlar namnet Broby i Uppland. Det visar sig att namnet är ganska sällsynt och i de flesta fall ligger på platser dit man kunde segla med båt från havet under de första århundradena efter Kristi födelse. Han för fram teorin att "bro" inte nödvändigt behöver betyda en bro över ett vattendrag, utan också kan betyda landningsplats eller motsvarande. Den tidens båtar var ganska flatbottnade och behövde inga märkvärdiga hamnanläggningar. Man drog upp dem på stranden bredvid någon enkel brygga att bära i land lasten på. Före 1600-talet fanns det ju knappt några framkomliga vägar för landtransporter, utan så långt det var möjligt färdades man på sjön eller om vintern på isarna. Platser där den relativt bekväma sjötransporten övergick till ett mödosamt slit och släp till lands skulle då ha fått namnet Broby.

Schneider påpekar i sin uppsats att namnet Broby i Rö nämns väldigt sent för att ha tillkommit redan på järnåldern och tror snarare att det är ett sentida namn som fått samma form som de gamla Broby-namnen. Ett intressant faktum i sammanhanget är att det norr om Lilla Mälaren låg ett stort, nu bortschaktat gravfält - men det finns ingen by i närheten som kunnat ha det som bygravfält. Kan Broby ha varit en rejäl by under forntiden, fått sitt namn i enlighet med Schneiders hypotes, försvunnit och sedan återuppstått till namnet när Jan Erik Andersson ville ha ett ståtligare namn på sitt upprustade och utbyggda torp?

I senare tider var det den tidens E18 som korsade bron vid Broby; den viktigaste vägen i hela Sverige, för den förband Stockholm med den östra rikshalvan via Grisslehamn och Åland - den bron måste tidigt ha kostats på en hel del för att göra det smidigt att ta sig över sankmarken öster om Lilla Mälaren. Säkert var det den viktigaste bron i hela Rö och Broby låg nog nära till hands om det var Jan Erik Andersson som döpte det. Om det sedan var ett urgammalt namn som fick nytt liv kan vi bara spekulera i.

Vill Du läsa Michael Schneiders uppsats så finns den här!

Sidan först publicerad 2009-04-24