Du är här: Skip Navigation Links > PLATSER > Detaljstuderade platser > Fornborgen på Gårdstensberget
GÄSTBOK

Fornborgen på Gårdstensberget

et kanske mest imponerande fornminnet i Rö är fornborgen på Gårdstensberget. Borgen är inte arkeologiskt undersökt och det som går att berätta om den måste därför främst bygga på jämförelser med andra fornborgar och vad man funnit där. Borgen ligger precis vid gränsen till Skederids socken och Gullunge by, som mest 45 meter över dagens havsyta och 30 meter över Gullungeåns dalgång. Det verkar för övrigt som om bergets namn är ett sent påfund; i en karta från 1727 står "Gulstens Berget, högt berg med stenmurar ofwan uppå". Gullunge är den närmsta byn och det verkar inte alltför äventyrligt att anta att namnen har med varandra att göra.

Ortnamn på -inge och -unge är bland de äldsta som finns, ortnamnsforskarna anser att de bildades de första århundradena efter Kristus. De är oftast bildade från naturföreteelser, men kunde också bildas från personnamn och förnamnet Gulle är t ex belagt på en runsten i Penningby (U 524) från första hälften av 1000-talet – och då betyder Gullunge rimligen ”platsen där Gulles folk (eller ättlingar) bor”. Det finns en alternativ teori, att Gullunge skulle ha kommit av "den gula vassen i Gullungesjön" - men vass är ju inte alltid gul, så den förklaringen känns inte alldeles övertygande. Vår hypotes är därför att fornborgen hetat Gullsten och fått sitt namn efter samma hövding Gulle som vi tror gav namn åt Gullunge.

Det finns ungefär 1100 kända fornborgar i Sverige, varav knappt 150 i Uppland; och av dessa ligger 37 i Norrtälje kommun. De daterade fornborgarna visar en stark koncentration till perioden 400 - 550 e Kr, det som vi brukar kalla folkvandringstiden, som anses ha varit en orolig period i vår historia. Olika typer av vallanläggningar har dock byggts under en lång period med början redan på bronsåldern, men den starkt övervägande delen har kommit till under det första årtusendet efter Kristus. När det gäller att datera vår borg har vi alltså inte mycket mer att gå på än statistiken, och tills borgen blir undersökt får vi anta att den liksom så många andra byggdes under folkvandringstiden och således är 1500 år gammal.

Det som nu återstår av borgen är en massiv, oval inre vall ungefär 150 x 100 m och utanför den i öster och sydväst en yttre vall ungefär 230 x 190 m. I norr och nordväst saknas den yttre vallen helt, men där är också berget som brantast. Även den inre vallen är avbruten på ett par ställen i nordväst. I öster kan man ana att det funnits ingångar genom båda vallarna. Det är mycket sten som ligger i vallarna - på sina ställen är de 5 m breda och fortfarande mer än en meter höga. När borgen var i bruk var de rimligen betydligt högre och smalare, och kan ha krönts av en palissad.

Gullsten - ungefärlig utsträckning

Gullstens ungefärliga utsträckning och orientering. (Från RAÄ beskrivning)

När vi tror att när Gullsten byggdes nådde en smal vik av Östersjön nästan ända fram till borgen och dalen längs nuvarande Gullungeån och gärdena upp mot Finnby var täckta av grunda sjöar eller i alla fall mycket sanka. Bergssidorna ned mot dalen är branta, medan i öster kan man ta sig över slätare mark bort mot Gullunge by. I likhet med många andra fornborgar är det tydligt att man främst satsade på att bygga murar där terrängen var mindre brant.

Höjdkurvor vid Gårdstensberget

Det går inte att veta precis var strandlinjen gick för länge sedan. Det finns flera metoder att beräkna hur långt landhöjningen kommit vid olika tidpunkter som ger delvis olika resultat. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) anger att havsytan år noll låg ungefär 11 m högre än i dag och för år 1000 är samma siffra 5 m. Här har vi lagt in höjdkurvor för var femte meter i 1952 års ekonomiska karta, fyllt i tiometerskurvan med blått och femtonmeterskurvan med delvis genomskinligt blått. Om vi antar att Gullsten var i bruk i mitten av det första årtusendet nådde alltså havet en bit förbi Rilanda. Ned till Rösjön höjer sig dalens botten bara två meter ungefär, så Gullungeån bör ha varit mycket bred, eller till och med en långsmal sjö och omgiven av sankmark.

Bronsålderssjö år 2013

Våren 2013 återskapade den snabba snösmältningen en sjö nedanför Gårdstensberget. Ungefär så här tror vi det såg ut när Gullsten var i bruk, fast Du får förstås "tänka bort" husen.

Vad användes då Gullsten till? Den grundläggande teorin är förstås att det var en försvarsanläggning, dit bygdens folk kunde söka sig när fiender hotade. Men i några undersökta fornborgar har man funnit bevis på att folk bodde där permanent och sysslade med hantverk av olika slag. Några vallanläggningar verkar ha varit boskapsfållor, och sammantaget är det inte mycket man kan vara säker på. Terrängen innanför den inre vallen på Gårdstensberget är rejält oländig och det kan knappast ha varit möjligt att ha någon mer omfattande bebyggelse där. Än mindre kan man föreställa sig att man hade boskap där uppe. Det har diskuterats om fornborgar vid smala passager eller landningsplatser kan ha varit stödjepunkter för att ta ut tull av handelssjöfarten (eller skydda den), men när Gullsten kom till var nog sjöfarten i de här trakterna ett minne blott.

Vi blir kvar vid den enklaste hypotesen: När ryktet om att manstarka rövarband angripit byar i närheten nådde hövdingen Gulle tog han ett kraftfullt initiativ och lät sitt folk Gullungarna börja bära upp sten på berget och skapa en befästning. Det tog dem säkert flera år - det är i runda slängar 1200 ton sten i vallarna - och skogen på berget tog man ned för att bygga palissader, portar och enkla kojor där man kunde få tak över huvudet. Skog kunde man dessutom inte låta stå kvar, man måste ju ha utsikt för att upptäcka fienden så tidigt som möjligt.

Fornborgar inom 1 mils avstånd från Gullsten

Fornborgar inom 1 mils avstånd från Gullsten. Lägena från RAÄ Fornsök, kartbakgrunden från SGU:s strandlinjekarta för år 0

Gullsten var ju inte den enda fornborgen i trakten. Åtminstone 7 fornborgar till ligger inom en mils avstånd. Vi har kunnat konstatera att det är fri sikt mellan Gullsten och Borgbacken (om inte den nutida skogen skymde) men mellan Gullsten och Darsgärde finns berg som är högre. Alla - utom kanske Marsjön - verkar ligga i anslutning till de gamla vattenlederna - långväga fiender kom naturligtvis sjövägen; men det verkar inte troligt att meningen var att hindra fiendernas framfart - från borgarna kunde man inte göra ett dyft åt skepp nere på vattnet, utan ville man komma åt dem behövde man själv ge sig ut på sjön och slåss. På den tiden fanns ju inga långskjutande vapen, utan sjöslag bestod i att man lade sig intill fiendens skepp, äntrade ombord och slogs som på land. Fienden brydde sig knappast heller om att gå i land och storma en borg som inte kunde hindra dem att plundra andra, oförsvarade byar och gårdar.

Som avslutning kan vi sammanfatta vår uppfattning, att Gullsten för 1500 år sedan var en tillflyktsort för ortsborna under en orolig tid. Borgen hade byggts på lokalt initativ, sannolikt av Gullungeborna, och det fanns nog ingen överordnad makt eller gemensam plan till försvar som samordnade borgarnas verksamhet. Att de alla ligger nära vattenvägarna får nog tillskrivas det faktum att fienden kom sjövägen - det var där det behövdes försvarsanläggningar. Ett samordnat tullväsende eller varningssystem med vårdkasar hör nog en senare tid till.

Vill Du läsa vad som står om Gullsten i RAÄ:s Fornminnesinformationssystem "FMIS" så klicka här!

Vid hembygdsföreningens utflykt till Gårdstensberget 6 maj 2012 satte vi upp en informationsskylt vid ingången och två vägvisningsskyltar på vägen upp. Dessutom är stigen upp till ingången snitslad med röda plastremsor. Vandrar Du dit på egen hand, så visa hänsyn mot de boende och parkera på gärdet till vänster före bron. Sedan följer Du vägen över bron, till höger förbi husen, längs vägen upp i skogen tills Du hittar den första skylten med texten "Fornborg". Därifrån följer Du en stig snitslad med röda plastremsor, hittar den andra skylten "Fornborg" och fortsätter längs den snitslade stigen tills Du kommer till informationsskylten vid ingången. Därifrån får Du klara Dig själv, fast var försiktig om Du går på vallarna - det är inte alla stenar som ligger stilla när Du kliver på dem!

Ett reportage från utflykten kan Du läsa här.

Källor:
Riksantikvarieämbetets webbplats "Fornsök"
Sveriges Geologiska undersöknings webbplats: "Kartgeneratorn"
Lantmäteriets webbplats "Historiska kartor"
Michael Olaussons uppsats "Makt, kult och plats"
Rö hembygdsförenings exkursion 2012-04-01
Wikipedia "Fornborg"
Mailkorrespondens med Michael Schneider 2012-04-02 -- 06
Bengt-Olof Piehl:"Gullunge", i Sjuhundrabygden 1989

Sidan först publicerad 2012-04-08, senast uppdaterad 2013-05-20.