Du är här: Skip Navigation Links > PLATSER > Detaljstuderade platser > Sparrens banvaktsstuga
GÄSTBOK

Sparrens banvaktsstuga och hållplats

anvaktsstugan Sparren bör ha byggts i samband med järnvägen, som invigdes 21/12 1885. Gustaf Silfverstolpe på Näs (1815-1895) var den som framgångsrikt argumenterade för att en hållplats skulle anläggas just där.

Första anteckningen i husförhörslängden om Sparren är när smålänningen Anders Källberg flyttade in med sin hustru Selma Margareta Andersdotter 1886. Året efter dog hans hustru och Anders gifte om sig med Edla Sofia Eriksson. Nu står han som banvaktare i husförhören. En son föddes i banvaktstugan 1890, Hjalmar Bernhard Eugen. Strax därefter flyttade familjen till Rimbo där Anders blev banförman. 10 år senare bor familjen i Kårsta där Anders blev banmästare.

Nästa banvaktare i Sparren hette Otto Andersson och var född i Rö. Han flyttade in från Kårsta med hustru Anna Sofia Westerberg och en son. Sonen dog redan året efter och familjen flyttade tillbaka till Kårsta.

År 1892 tog Karl Olausson över arbetet som banvakt. Han var född i Skaraborgs län, men flyttade in från Täby med hustru Eva Andersdotter, sonen Johan Sigfrid och dottern Anna Maria Elisabeth. Samma år föddes en son i banvaktstugan, Karl Gustaf Julius, som sedermera blev järnvägsarbetare. Familjen bodde kvar år 1910.

Våren 1914 flyttade Karl Rickard Söderström in från Ununge som banvakt. Karl Rickard var född 1879 i Backa båtsmanstorp i Kårsta. Hans far var båtsmannen Johan Oskar Tjust Söderström. Karl Rickard gifte sig 1903 med Hilda Eleonora Karlsson från Skogsäng i Gottröra. De bodde först i Röby dragontorp i Kårsta. Senare utbildade sig Karl Rickard till banvakt i Stockholm innan han flyttade till Sparren. Karl Rickard var påtänkt som stins i Rö, men så blev det tyvärr inte, för han dog i spanskan i september 1918. Familjen hade 10 barn. Änkan Hilda flyttade efter Karl Rickards död med barnen först till Lövsta, där dottern Svea också dog i Spanska sjukan, sedan till Fattighuset och till sist 1921 till Kårsta.

Nästa banvakt, Reinhold Nordström, var född 1887 i Knutby och flyttade in från Husby-Lyhundra nyårsafton 1918 med sin hustru Frida, född Lans, och sonen Sixten Emanuel, född 1909 i Skederid. Nordström var banvakt i Sparren till 1931, då han flyttade till Rö banvaktsstuga och blev banvakt där. Han och hustrun bodde fortfarande kvar 1941.

1931 flyttade Solveig Lundgrens mormor och morfar in i Sparren. De var Nyåkers Alfred Eriksson född i Rättvik, Masen kallad, hans hustru Agda Maria född Kjellander och deras två barn Nils Alfred född 1915 i Riala och Stina Maria född 1917 i Rö. De kom då närmast från Karlsborg i Rö. De bodde här till ca 1956 då de flyttade till Marielund i Rö.

Foton på Alfred och Agda Eriksson hittar Du här.

Enligt Solveig användes stugan sedan som sommarställe för chefer i SJ, och flera familjer avlöste varandra under åren.

På 1952 år ekonomiska karta över Rö finns huset fortfarande kvar och ett hus är markerat ovanpå jordkällaren. Enligt Rolf Segelström på Järnvägshistoriskt Forum revs banvaktsstugan av SJ 1970. Nu för tiden finns mängder av sten och skrot, resterna av den bastanta jordkällaren, ett äppelträd och några syrener kvar. Det verkar som om man tog hand om trävirket när man rev huset, men lämnade resten kvar.

En bild på Sparren i sin glans dagar hittar Du på Gamla bilder.

Sparrens hållplats 1986

Sparrens hållplats mot öster i juni 1986. Till vänster ser man resterna av den låga plattformen framför banvaktsstugan, dressingaraget är dolt i buskarna till höger. Kontaktledningsstolparna står kvar. Bilden fick vi från Paul Schlyter i Stockholm.

Enligt Svenska järnvägsklubbens "Järnvägsdata" slutade tågen att stanna vid Sparren redan 1922. Den lilla förfallna kuren på andra sidan banvallen var banvaktens dressingarage, där han ställde in sin dressin när han varit ute och inspekterat spåret. Intresserade människor har i senare år bland annat satt upp 1897 års turlista (nu borta) och en karta över Roslagsbanans sträckning i sin glans dagar.

Dressingaraget vid Sparren

I september 2008 (och fortfarande sommaren 2012) stod det gamla dressingaraget kvar, minus dörrarna, men knappast länge till!

Turlista 1897

Någon har satt upp en kopia av turlistan från 1897 i garaget. Man kan där se att resan mellan Rimbo och Stockholm tog omkring tre timmar, utom ett par tåg om dagen som bara tog dryga två timmar, för att de inte stannade vid alla hållplatser om ingen ville stiga av eller på.

Sidan uppdaterad 2012-07-20