Du är här: Skip Navigation Links > PLATSER > Detaljstuderade platser > Järnvägsstationen
GÄSTBOK

Järnvägsstationen

en 19 december 1885 invigde kung Oskar II järnvägen från Östra station i Stockholm till Rimbo och två dagar senare öppnades banan för trafik. Då hade planeringen pågått sedan 1880 och själva byggnadsarbetet sedan 1883. Redan i december 1884 hade man kört godståg mellan Stocksund och Rimbo, men bron vid Stocksund blev inte klar förrän 1885 så att tågen kunde gå ända in till Stockholm.

Järnvägsstationen i Rö byggdes 1885 och såg ut så här från början:

Det äldsta fotot 
        på Rö station

Här är stationsföreståndaren och hans familj fotograferade utanför stationshuset. Familjens sammansättning antyder att det är Anders Hållén och hans familj - Anders var stationsföreståndare 1898 - 1912, så om de två äldsta döttrarna (19 och 17 år gamla) inte är med så kan fotot vara taget ungefär 1905. Vad siffrorna på fotot betyder vet vi inte - det kan inte vara ett datum 1914, för efterträdaren Gustav Wahlins barn var alla vuxna 1914

1943 byggdes stationshuset om och fick det utseende det har på detta vykort från tidigt 1940-tal:

Stationen efter 
        ombyggnaden

Notera att det fanns tre spår under stationens glanstid. Stickspåren sträckte sig från Betanien till en bit bortom Uledal. Även de gamla lyktstolparna står kvar - men man kan inte urskilja lyktorna på det här fotot.

På östra sidan om järnvägen låg 1952 tre byggnader, antagligen godsmagasin för olika ändamål. Ett av dem kan ha varit den mjölkbod som numera står på Björka. Närmast åkern finns resterna av grunden till ett av magasinen kvar och vid vägen mot kyrkan finns en mur av stora stenblock, som är resterna av en lastkaj. På fotografiet ovan syns två uthus söder om stationen intill perrongen - vad de användes till vet vi inte.

Här är en karta från 1952 över området närmast stationen:

Området runt stationen

På sin tid spelade Roslagsbanan en viktig roll för transporten av livsmedel till Stockholm, men allteftersom vägarna blev bättre övertogs den funktionen allt mer av landsvägstransporter.

I juni 1946 blev järnvägen elektrifierad, med gjutna betongstolpar som bar kontaktledningen, men sedan har det bara gått utför. 1959 övergick Roslagsbanan i SJ:s ägo och tio år senare lades godstrafiken ned - nu hade lastbilarna, som kunde köra hela vägen fram till mottagaren i Stockholm, konkurrerat ut järnvägen som huvudstadens försörjningskanal.

Stationen blev obemannad hållplats (1964), stationshuset revs och stationsföreståndaren blev ersatt av en vridbar tavla man visade att man ville stiga på när tåget kom. 1972 sålde SJ Roslagsbanan med mark, spår, lok, vagnar och allt till Storstockholms lokaltrafik, som efter en del turer beslöt att sköta Roslagstrafiken norr om Kårsta med bussar i stället. Ett skäl som har nämnts är att banvallen längs Sparren var så dålig att det inte lönade sig att rusta upp den.

I väntan på sista tåget

Hans Skåner och döttrarna väntar på det sista tåget till Rimbo. Stationshuset är borta och ersatt av en liten väntkur. Signaltavlan visar att de vill stiga på.

Till sist, den 13 januari 1981, gick det sista persontåget till Rimbo och tillbaka till Östra station. Under 1982 revs sedan spåret från Kårsta till Rimbo upp, och banvallen började växa igen.

Stationen 1986

Stationsområdet mot söder i juni 1986. I bakgrunden ser man Ängsborg, till höger resterna av perrongen. Slyet har tagit över, men kontaktledningsstolparna står kvar; de togs inte ned förrän på 1990-talet. Bilden fick vi från Paul Schlyter i Stockholm.

Då och då har man av olika skäl röjt bort det värsta slyet och lagt på grus här och där, så vi har i alla fall kvar en populär promenad- och ridväg. Några av de karaktäristiska betongstolparna ligger kvar i närheten av Sparrens hållplats och dressingaraget vid Sparren står fortfarande kvar, om än i ett bedrövligt skick och nära att rasa ihop alldeles.

Det finns ju en förening "Tåg till Rimbo" som arbetar för att järnvägen skall rustas upp igen. Man tänker sig att den skall följa den gamla banvallen utom sträckan längs Sparren. I stället skulle den gå rakt över skogen från Kårsta till Rö och Rö station skulle ligga på samma ställe som förr.

En sak är i alla fall säker: det finns inget bärlager under banvallen mellan Rö och Kårsta, utan järnvägen låg på sand och lera, det fick vi veta sommaren 2011 när man rustade upp delen över Näs' marker för att kunna köra timmer på den. Den föreslagna bansträckningen verkar därför vettig, men det måste ju till en väldigt snabb och bekväm förbindelse för att kunna konkurrera med bussarna! Den som lever får se!

Det finns många järnvägsentusiaster här i landet, och man kan hitta massor av information om Roslagsbanan (och alla andra järnvägar) på Internet. Några av de hemsidor vi använt för att skriva den här uppsatsen är:
Roslagsbanans Veteranförening
Järnvägsmusei vänner
Stig Lundins historiska hemsida
Rolf Stens "Historiskt om Svenska Järnvägar
Föreningen Tåg till Rimbo

© Bilder: flera olika (se Bildarkivet). Sidan först publicerad 2009-10-24, senast uppdaterad 2014-10-31.