,, Rö Hembygdsförening - Platser - Detaljinformation
   Du är här: Skip Navigation Links > PLATSER > Platsregister > Vald plats
GÄSTBOK

Ticksta

Nummer Namnet avser Tidigast omnämnt Senast omnämnt Position i RT90 Position i SWEREF Hänvisning
452 Bebyggelse 1538 (UH 1538:2) 662270 164515 6622700 0690400

Gård 370 m VNV Rö kyrka. Har också kallats Ficksta och i CMR Triksta.

1538 bestod Ticksta by av två kyrkohemman om vardera 8 öresland. 1592 anges jordetalen till 8½ penningland för båda och den storleken behåller de allt framgent.

1556 delades Nibble gård i två, varav den ena, 7 penningland skattejord, flyttades över till Ticksta by. Den nya gården gavs 1740 nummer 1 - man hade väl då glömt att gården kommit till långt senare än de båda andra. Det är vanskligt att skilja på de två kyrkohemmanen eftersom de har samma jordnatur och jordetal; de får naturligtvis heta Ticksta 2 och Ticksta 3, men det är inte ofta man kan vara säker på vilken gård det handlar om.

1626 har Ticksta 2 och 3 blivit kronojord liksom de övriga kyrkohemmanen. Före 1631 fick Gabriel Gustafsson Oxenstierna (1587-1640) alla kronohemman i Rö i förläning och 1627 köptes räntan från Ticksta 1 av Hans Nilsson på Näs.

1641 köpte Oxenstiernas son Gabriel Gabrielsson (1618-1647) kronohemmanen som sedan ärvdes av hans dotter Märta och måg Evert Horn . Före 1656 gjorde de Ticksta till säteri. Ticksta 1 köptes från Hans Nilssons son Gustaf Taubenfelt och lades in i säteriet. 1680 beskrevs herrgården som "en liten byggnad, nu alldeles rutten och av intet värde".

Säterifriheten ifrågasattes 1680 och 1693 blev Ticksta reducerat. Sedan följde en rad manövrer mellan reduktionskommissionen och familjen Horn, som så småningom lyckades rädda säteriet.

En sondotter (?) Maria Barbro Horn ägde Ticksta år 1700; 1716 gifte hon sig med Nikodemus Tessin d.y , som efter hennes död 1725 ägde Ticksta några år.

Tickstas gamla bytomt låg på den lilla höjden väster om vägen och söder om Ticksta ladugård. 1638 låg skattegårdens (Ticksta 1) hus längst norrut och de andra i nummerordning söder om dem. I 1750 års karta redovisas 1 mtl om 7 öresland och 2 mtl om 8 ½ öresland vardera, dvs de ursprungliga siffrorna. Alla hemmanen sägs då ha varit skatte men sedermera omvandlats till frälse, så att Ticksta 1750 redovisas som 3 mantal säteri. Säteriets bostadsbyggnader ligger runt en gårdsplan i södra delen av den gamla bytomten medan ladugårdsbyggnaderna ligger i den norra, sydväst om den nuvarande ladugården.

Informationen uppdaterad 2013-04-03 13:50:43

Förkortningar    Begreppsförklaringar

Bilden kan ägas av någon annan.