Höstfesten 14/11 2018
i hade litet problem att hitta en föredragshållare, så i år blev höstfesten ovanligt sen.
Dessutom var flera nyckelpersoner ute på resa kring månadsskiftet oktober - november, så festen kanade iväg ända till den 14 november, dessutom på en onsdag. Men det verkar inte
ha fått någon att tveka, för vi fick in 54 anmälningar. Några lämnade sedan återbud, men vi blev ändå 49 på festen.
Dagens föredragshållare var Danielle Berglund från Historiearvsmuseet i Nacka och faktiskt också Armémuseum, där hon har en del av sin dagliga gärning.
Danielle berättade om rysshärjningarna i Roslagen sommaren 1719.
Danielle berättar
Den tid Danielle talade om var milt sagt dramatisk. Den 30 november 1718 hade Karl XII stupat vid Fredrikshald och Carl Gustaf Armfeldt, som förde befälet över den armé
som skulle ha erövrat Trondheim, fick order att gå hem igen. Fredrik av Hessen, gift med Karl XII:s syster Ulrika Eleonora, delade krigskassan med generalerna och försvann hemåt.
De övriga soldaterna fick ta sig hem bäst de kunde; av de fem soldaterna från Rö kom bara två hem levande, ryttarna Johan Tunberg från Lisinge och Mikael Bergman från Näs. De tre
fotsoldaterna Mats Dostberg från Gullbergby, Anders Westman från Väsby och Mats Springare från Ticksta dog alla vid Fredrikshald eller på vägen hem.
Nyåret 1719 anträdde Armfeldts armé återtåget över gränsfjällen mot Handöl i Jämtland, som var den närmaste byn på den svenska sidan av gränsen. De drabbades av en ursinnig
snöstorm på fjället och 4273 av Armfelts 6000 soldater dog av köld och umbäranden innan de kom till Duved, där expeditionen startat. Bland de 600 döda som begravdes i Handöl
var Björns morfars morfars morfars morfars farfar Zackarias Bolling. Hans son Ingel, som också var med på marschen, överlevde som tur är, annars hade Björn inte
skrivit det här. De flesta av de omkomna ligger fortfarande kvar på fjället, stället kallas "Rangeldalen", säkert bildat på "benrangel".
Marschen över fjället gjorde sig märkligt nog påmint den här kvällen, men mer om det senare.
Minnesstenen på karolinergraven i Handöl.
Sverige var utarmat och krigstrött efter de långa krigen, men man lyckades inte sluta fred med ryssarna trots att förhandlingar pågått i flera år. För att skynda på processen
beordrade tsar Peter sin flotta att anfalla Sverige. Omkring 200 skepp, galärer och båtar med 40 000 man ombord sattes in i terroranfall mot civilbefolkningen längs ostkusten
från Gävlebukten till Norrköping. Städer, bruk, gårdar och kyrkor brändes, men bara på ett ställe försökte ryssarna att engagera svensk militär trupp: vid Baggensstäket -
utgången var länge oviss, men till sist anlände Södermanlands regemente till slagfältet och ryssarna drevs tillbaka.
Härjningarna fortsatte in i augusti, nu åter i Roslagen. Östanå slott brändes, och i det sammanhanget verkar ryska styrkor ha nått ända till Beateberg i Rö. Där hittades nämligen
1945 ett halssmycke i form av en ikon med rysk text. Danielle hade också en annan förklaring, nämligen att en svensk
tagit den från en rysk soldat och tappat den på hemvägen, en lika sannolik teori eftersom ryssarna sällan gav sig långt in i land.
Danielle berättade också ett antal underhållande skrönor om händelser i samband med härjningarna - när det mesta gick så eländigt för svenskarna hade man naturligtvis ett behov att
berätta hjältehistorier om tappra svenskar som gjort motstånd mot ryssarna. En av "hjältarna" (eller snarare äventyrarna) hette för övrigt Stefan Löfving och skrev dagbok under en stor del
av kriget; han har förevigats i en artikel i "Hundare och Skeppslag" 1949-50 och nämns i Wikipedia.
1721 slöts äntligen fred mellan Sverige och Ryssland - då hade ryssarna gjort ytterligare ett försök mot Stockholm och misslyckats, men däremot lyckats bränna ned Umeå stad.
Den svenska flottan hade 1720 anfallit den ryska galärflottan på Åland, men inte lyckats något vidare - ryssarna förlorade visserligen 43 fartyg och 2200 man, men Sverige
förlorade också flera fartyg.
Här slutade Danielle sin berättelse och vi övergick till ost, vin och mingel. Bo Alm visade en kopparpjäs (den såg ut som en stor kaffepanna) märkt 1718, som han fått i gåva av
en person som sade att han hittat den "på fjället" - det diskuterades mycket om den, och det slutade med att Danielle fick den med sig för att rådfråga experter på Armémuseum.
Tänk ifall den var med i Armfeldts olyckliga armé!
Ost och vin med Danielle som hedersgäst.
Vid niotiden började folk åka hem, och de kvarvarande återställde och diskade till halv tio. Vill Du läsa mer om rysshärjningarna så börja med Wikipedia.
Text: Björn Bergström, bild: Ann Britt Bergström. Sidan först publicerad 2018-11-16.