Upplands regemente

nder indelningsverkets första tid ändrade man roteindelningen nästan varje år, det var väl barnsjukdomar i systemet, men så småningom stabiliserade det sig och olika hemman i Rö bidrog till tre soldater i regementet.

I början kallades det kompani Rö-rotarna ingick i för "Förste kaptenens kompani", men 1687 började man uppkalla kompanierna efter kompanichefen. Under den tiden fick det alltså heta "Kapten Tegenschölds kompani". Från 1692 satte man riktiga namn på kompanierna, så sedan dess hette det "Hundra härads kompani" - ett välfunnet namn, för Seminghundra, Långhundra, Sjuhundra och Ärlinghundra härader bidrog med soldater till kompaniet.

1684 bestod den första Rö-roten av Gullbergby samt Frihamra och Kallö i Skederid; soldaten hette Erik Ersson Kallman, som blev antagen 1683.
Den andra roten bestod av Väsby, Härsby och Ledinge i Skederids socken; soldaten hette Staffan Ersson Väsman, antagen 1683.
Den tredje roten bestod av Gälsby, Båtmanby, Bolby och Alby i Esterna socken; soldaten hette Gustaf Jakobsson Dost, antagen 1683.

1687 lades Söderby in i en rote tillsammans med Espebol i Esterna socken samt Rilanda och Ingmundby i Skederid. Soldaten Per Ersson Hägg uteblev emellertid från generalmönstringen och hans kapten ursäktade sig med att soldaten "intet var vid sitt fulla förstånd". Mönstringsförrättarens beslut blev "Casseras och roten skaffar god karl i stället". De övriga Rö-soldaterna stod kvar.

1688 fick Gustaf Jakobsson Dost avsked för sina "elaka been" och ersattes av Anders Bengtsson, som på sedvanligt sätt fick företrädarens soldatnamn Dost. Väsbyroten hade sin soldat kvar, men problemet med Söderbyroten var inte löst; och rotehållarna tillsades strängt att äntligen skaffa fram den nya soldaten.

1691 organiserade man om, så att en rote bestod av Gullbergby, Bolby, Båtmanby och Gälsby, samt Ingmundby i Skederids socken; soldaten var den Anders Bengtsson Dost som antogs 1687. Erik Ersson Kallman transporterades till en Skederidsrote och Staffan Ersson Väsman stod kvar för Väsbyroten, som nu förstärktes med Söderby och Rilanda i Skederid. Några år framåt fanns alltså bara två Rö-rotar.

1692 står Anders Bengtsson Dost kvar för Gullbergbyroten och Staffan Väsman för Väsbyroten.

1693 får Gullbergbyroten klara sig utan Ingmundby och Väsbyroten fick byta ut Rilanda mot Kolbyle i Rimbo socken. Staffan Ersson Väsman dog i februari 1693 och ersattes av Anders Olsson Väsman.

1695 fick Gullbergbyroten nummer 54 på kompaniet och Väsbyroten nummer 55, som sedan kom att stå kvar så länge indelningsverket fanns kvar (till 1901). Rotehållshemmanen och soldaterna var oförändrade. Detta år bildades också en ny rote nummer 56 på Ticksta, som med sina 3 mantal fick ensamt ansvar för en soldat, som hette Erik Ström.

1696 hade Tickstarotens soldat Erik Ström rymt, så Rö fick i stället tillbaka Erik Ersson Kallman från en Esternarote. De övriga rotehemmanen och soldaterna stod kvar.

1696 är också den sista bevarade rullan före det stora nordiska krigets utbrott. Efter åtta års krig och till sist den förödande vintern 1708-1709 stod Upplands regemente, med 700 man kvar av 1200, tillsammans med östgötar, närkingar och värmlänningar på den vänstra flygeln vid Poltava. Upplänningarna höll till sin egen olycka rättningen, medan de övriga på vänstra flygeln kom efter och efter en halvtimmas desperat strid levde bara 14 av 700 uppländska soldater.[Peter Englund: "Poltava"]

Regementet återuppsattes givetvis, den 25 juli 1710 mönstras regementet i Ystad. För Rö-rotarna antecknas då:
Nr 54 Gullbergby: Mats Ersson Dostberg (soldatnamnet har förlängts!), barnfödd i Riala, 22 år gammal, antagen till soldat 1709. Vid mönstringen var han kommenderad till flottan i Karlskrona.
Nr 55 Väsby: Anders Svensson Westman, som 1708 anmält sig som rekryt för att hjälpa till med försvaret av Riga. Vid mönstringen viste ingen vad som hänt honom, men Riga kapitulerade till ryssarna den 3 juli 1710 och så långt före Genevekonventionen måste vi anta att han dog där.
Nr 56 Ticksta: Roten vakant, den förre soldaten Lars Andersson Lönn (svårläst) dog den 12 februari 1710.

Den 4 december 1711 mönstras regementet åter, nu i Saltkällan norr om Uddevalla. Mats Ersson Dostberg är fortfarande med, men Väsbyroten har fått en ny soldat, Anders Bengtsson Westman, barnfödd i Rimbo socken, 36 år gammal, antagen till soldat 1708. Tickstarotens soldat heter Anders Persson Wahlström, född i Glanshammar socken i Närke, antagen i september 1710. Regementet är svårt nedgånget, all klädsel och utrustning underkänns vid mönstringen.

1714 har regementet fått komma hem, det mönstras då den 1 oktober i Finsta i Skederid. Mot alla odds är de tre soldaterna från 1711 vid liv. Anders Westman är kommenderad på flottan, men de övriga ställer upp i Finsta. Mats Dostberg är nu 28 år gammal och gift, Anders Westman 37 och tydligen ogift, medan Anders Wahlström är 39 och gift. Han kom från det värvade Livgardet, så man kan undra om livet där var ännu värre än att vara indelt soldat vid ett landskapsregemente. I rullan antecknas vilken utrustning de saknar och det väcker en viss förvåning att läsa att de alla saknar byxor!

1715 är det mönstring i Uppsala och de tre soldaterna saknar nu ännu fler saker. Anders Westman är kvar på sin kommendering till flottan.

Den 19 juli 1718 mönstras regementet åter i Uppsala och nu har Stormaktssveriges sista kraftansträngning medfört att regementet är ganska väl utrustat i nya uniformer. Blå livrockar med gult foder och tennknappar, skinnbyxor, gula västar, gula strumpor och "tyska skor", svarta halsdukar och svarta hattar med vita snören, gehäng och handskar. Väsbyroten har fått en ny soldat, Anders Persson Westman, född i Roslagen, 27 år gammal, antagen 1715, gift.
Anders Wahlström på Tickstaroten har för sina skadors skull blivit flyttad till trossen och ersatts av trossdrängen Mats Andersson Springare, 18 år gammal och född i Uppland.

Vid generalbesiktningen den 14 september 1719 i Stocksund (man kallade det inte generalmönstring av någon anledning) får vi den dystra sluträkningen av det Stora nordiska kriget för Rö sockens räkning:
Nr 54 Gullbergby: Mats Ersson Dostberg död på marschen från Åmål, roten vakant.
Nr 55 Väsby: Anders Persson Westman död i Åmål 22 december 1718, roten vakant.
Nr 56 Ticksta: Mats Andersson Springare, "förkommen" i tranchén (belägringsverken) vid Fredrikshald den 29 november 1718, dagen före kungens död. Roten vakant.

Den 22 september 1720 har man redan återbesatt vakanserna. För Gullbergby står Anders Svensson Enroth, 19 år, antagen den 7 Mars 1720. Han är västgöte och ogift. Soldaten för Väsby heter Anders Andersson Westman, 27 år, antagen den 2 december 1719. Han är upplänning och ogift. Båda dessa saknar en del utrustning, däribland skorna! Vid Ticksta rote har det varit trassel; först satte man dit Olof Blåberg, som blev befordrad till furir och då skaffade fram en annan karl i sitt ställe. Denne blev emellertid befordrad till korpral samma dag och flyttad till N:r 121, och då flyttades soldaten från rote 121 hit i stället. Han hette Nils Jonsson Husberg, 27 år, 3/4 tjänsteår och gift värmlänning. Han blev inte godkänd vid Livgardet, så nu godkänns han inte heller här, utan sätts till trossdräng och roten tillhålls att skaffa fram en ny karl senast 2 november 1720.

Den 29 augusti 1721 mönstrades regementet i Stockholm. För Gullbergby står Anders Svensson Enroth kvar, han saknar ränsel, och byxorna blev underkända redan förra året. Anders Westman står kvar för Väsby, han har gift sig sedan sist och saknar kopparflaska och skospännen. Byxorna blev underkända redan förra året. Tickstaroten har inte lyckats få fram någon efterträdare till Husberg, utan roten står vakant.

1723 har egentligen inget ändrats. Enroth anses väl liten, men man noterar att han är ung och kan växa till sig.

1725 är Ticksta fortfarande vakant, och roten tillhålls att skaffa fram en ny karl till nästa mönstring.

Vid mönstringarna 15/6 1726 och 28/5 1728, som båda skedde på "Kampementet" i Uppsala har inget nytt hänt. Båda soldaterna karaktäriseras som "medelmåttiga karlar".

När regementet mönstras i Uppsala den 19 september 1729 har man reviderat indelningarna. Gullbergbyroten består av Gullbergby, Bolby, Båtmanby och Gälsby; Väsbyroten av Väsby lillgård, Härsby Klockarbacken, Härsby utjord, Söderby och Kolbyle i Rimbo. Tickstaroten består av Tickstas tre hemman. Enroth, nu gift, och Westman står kvar, men Tickstaroten är fortfarande vakant.

Fortfarande 1736 är Tickstaroten vakant, och Westman, som har skadat vänstra knäet, får avsked den 7 juni 1736.

Vid mönstringen den 9 - 10 mars 1743 vid kaptensbostället Norrby, efter kriget i Finland, läser vi att Anders Enroth dog den 5 november 1742 på väg hem från Finland och Gullbergbyroten är vakant. Efter Anders Westman antogs den 13 /1 1737 Olof Matsson Frödin, som dog den 15/7 1740 och ersattes av Erik Eriksson Eklöf, 30 år gammal. Tickstaroten fick äntligen en ny soldat 1/3 1740, Erik Larsson Tegman, som dock dog efter några månader och ersattes med Anders Ersson Holmgren, 26 år gammal.

Den 8 oktober 1744 mönstrades kompaniet i Märsta, och då heter Gullbergbyrotens soldat Axel Axelsson Enbom, 23½ år gammal, född i Västmanland, antagen den 28/3 1743. Erik Eklöf dog i Västergötland 9/11 1743 och ersattes som Väsbyrotens soldat av Johan Johansson Westman, 20½ år, upplänning, antagen 17/2 1744. För Ticksta står Anders Ersson Holmgren kvar

16/5 1748 är det dags igen. Kompaniet mönstras i Uppsala. Axel Enbom har gift sig, Johan Westman har fått avsked på rotens begäran 1744 - han var inte med länge! - och den 7 maj 1748 antogs i stället Per Persson Westman, 24 år, ogift, från Roslagen. Han godkänns, men saknar hatt, byxor, skor och strumpor. Anders Holmgren står kvar för Ticksta, och vi får veta att han är född i Uppland och gift.

1758 finns en rulla över den del av regementet som är i Pommern. Man tog tydligen ut soldater här och där bland rotarna i stället för att skicka hela kompaniet, för där står bara Axel Enbom. Ett år senare är det mönstring av de hemmavarande soldaterna i Märsta, och där kan vi se att Per Westman och Anders Holmgren står kvar. Holmgren har fått rötsår på högra benet, och roten får tillsägelse att "låta curera karlen" - vad nu roten kunde göra åt saken?

1761 är Axel Enbom kvar i Pommern, men då har han blivit kommenderad till kusk vid artilleriet. Till sist, vid mönstringen i Uppsala den 7 september 1767, är alla Rö-rotarna vakanta. Om Axel Enbom får vi veta att han fick avsked 26 Januari 1763 på grund av bråck, men rekommenderas till underhåll från krigsmanskassan. Vad som hände med de två övriga känner vi inte till.

Sidan uppdaterad 2013-10-06