Man ser tydligt att anteckningarna är gjorda av rospiggar, då till exempel ägg
kan stavas hegg och hönor ibland stavas önor! Anteckningarna är delvis översatta
till rikssvenska, med våra kommentarer inom parentes. Det är flera olika personer som
gjort anteckningarna, det ser man av handstilen och stavningen. Ett urval återges här
i ungefärlig tidsordning med den äldsta först.
Pröfwat Medel mot Frostskador
Man upkokar till Sjudning 2 Kannor watten och Sex qwarter aska af Biörk, Då Luten
afslås och det klara afhälles. Då Luten blifwit så tillräckligt afkyld att
patienten kan tåla den, nedsättes den förfrusna Lemmen Deri och hålles kvar till
dess luten blifwer Kall, då den ej längre kan werka. Detta bör förnyjas hwarje
Afton då Patienten går till Sengs warpå han lägges i warma Sengkleder. Den bytta
warj Luten slås, bör tillteppas med ett Klede på Det Luten icke må häftigt
Afswalna. Tre gånger kan Luten uppwermas men sedan bör Ny tillagas, ty man bör
fortsetta badningen till 8 gånger. Är frostskadan ny lekes den i Almenhet då man
Nyttjat badet i 3 till 4 gånger. Är skadan flera år gammal bör badningen
förnyttjas 12 till 16 gånger. De obehagliga Stickningarna i de den förfrussna
Lemmen upphör genom detta medel.
Granlaf i Stöflan för fotsvett.
För tåndwerk ett Godt Botemedel - Tiera och Kalk blandat som löst Bek, hälles
millan oxlarna eller tenderna i flera timmar. (man kanske skilde på oxeltänder
och andra tänder?)
Sillake och Terpentin efter wardera och Tvål - för Giktwerk.
Grått Yllepapper till förladdning er best.
Jungfru Årberg, som botar bensår och andra åkommer bor i Stockholm. Stora
Wattugränd-Dråttninggatan hus nr 7.
Till Murbruk tages 1 mått Kalk 2 mått Sand och Lerwatten.
Om öns (höns) werper Skallösa Egg så Gif Dem hampfrö Så blir De bra.
Fönster Kitt: Rågmjöl och Kalk alften (hälften) af wardera, och miölk.
Den som är uti stark Winter och blifvit kyld om fötter eller hender. Drag
stöfveln af sätt bara fötterna uti ett hembar (ämbar) jskallt watten. Så blir de
bra.
Om sommaren då det är solwarmt och bromsigt för Hestar och Kor, så tages starkt
Tierwatten och strykes på dem med en wiska.
Bot för Kvarka os Hestar - Hampfrö kokat i Sötmiölk så att det blir wel urkokat.
Sedan silas miölken från fröet och gifvas Hesten så varm som han kan tåla.
Bot för Tandwerk - man tager än jernten a 6 tum lång och kraftig? som en
4 tums Spik och kröker tverknes vid pass 3je dels tum. Sedan lägges den krökta
hendan i Elden så att han blfwer röd. Sedan settes den den röda kroken i tanden
eller oxeln. (Ont skall med ont fördrivas?)
För werk i Knena på Hestar - Terpentin för 3 S (skilling); Spikolja för 3 S;
Pinnolja för 3 S.
Sammanblandas. Sedan kallad Kampsmörja. Ingnides på knena med anden (handen).
Botemedel för werk och Svulster i halsen och munnen os (hos) menjkior, ja efwen
werk på sielva kråppen och på halsen eller vad det vara må - Nemligen. Flederte
och Sötmiölk sammankokat i Täkt panna. Är werken och Swulsten i munnen då skall
detta kokta ållas (hällas/hållas) uti munnen, så warmt det kan tåla.
Att bewara Fårkreatur från warg - Det är att taga warg lort och tårka
den och sedan pulweisiera anom (honom) fin som Snus och ströja och gnida i Hullen
(ullen).
Swartta (svärta) till att Swartta Leder med finnes att få köpa os alla Garfvare
för 1 S Kvarttet.
Om Settet att få Smör då de jntet will lyckas på vanliga Settet - Då skall man
taga än bit af än Splitra som af Åskan blifvit klyfven på ett träd. Det må vara
Gran äller tall.
Botemedel för all frossa ? om våren. Skralt (så snart som?)
Kornbrådden är åppkommen så skall man än morgon bitiga jnnan Solen upp
kåmmer, Så skall man stella sig på Kne och wenda Ryggen emot Norden och taga tre
gånger tre Bråddstånd med munnen, men jntet att åtkomma den med fingrarna, men
wrida sig mot Solen åt öster. Ej äller (heller) upprycka Roten.
Legga förgyllande Klöfver på Bensår, den sidan som er åfvanpå ner (när) det står
och wexer. Drar den Sidan som er ner åt jorden, leker såret.
För tandwerk och öronwerk äro bästa medel taga svart Fårull, än tapp åt wardera
örat och blöta ulltapparna i Slagvatten och ståppa sedan jn i öronen.
Botemedel för Bölder och Sår. Nemligen söndermalet Linfrö som skall kokas så
tiock som Gröt och leggas på Bölderna äller Såret.
Botemedel för ? för Svin och andra Kreatur äro att taga 1 Stop äller
Kanna Bakvatten af ett qvarnjul ner det går och giva ? Kreaturen. Så går siukdomen
öfver.
Förbiudes i allmenhet att nyttja någodt sielftårkadt Tred (träd) äller så kallade
Standtallar äller Standgranar äller någodt sielftårkat Tred; till Byggningens
timber, tak äller Golf äller någonting var det vara må. För den orsaken att
fålar äller Kreatur som bor i sådana hus som äro än ända ståck i veggen, så tråna
di och dör bordt och har hingen trefvnad halls. (ingen trevnad alls)
Om Settet att bårttaga fett och Talg fleckar på Klede och vadmal. Nämligen, man
tager Grått Papper äfter fleckens Storlek och legger 5 varf grått papper och
sedan tages ätt varmt Strykjerns Lo ? och lägges i Strykjern och sedan settes
Strykjernet på det femdubbla Gråpapperet. Så går flecken åpp i Papperet.
Gif Suggan meltad Hafre blir on (hon) Löpsk.
På botten i midten samt åfvanpå warje Spannmålshög legga några qwistar Wild
myntha med dess blad, fördrifwer Råttor.
Lödkålwar af Jern och Stål att löda och laga tenn! Kåppar duger ej.
Att göra Bläck
Satsen, 3 uns pulwerjserade galläpplen, 1 uns dito Campelhe=träd, 1 uns
Jernvitriol, 1 uns Gummi Arabicum, alt fint stödt.
Uti en Jernpanna slås någodt mer än 1 stop watten och sedan det uppkokat legger
man deruti Galläpplen och Campelhe=trädet, samt kokar det åter en ½ timme;
när det svalnat silar man det genom en linneduk uti en butelj och löser derj
Witriolen och Gummit, hwarefter blecket är ferdigt att skrifva med.
Swepa jn i rent Linne och ligga ner i Kysta om Sommarn : Ludna mössör, Pelskragar
mm. Så Kåmmer jngen mal på dem.
Smörj under Hest ofvar (hovar)med Såpa, så fasna icke Snön.
Spiell i Kök skall warda 18 tum på ett Sett, 15 tum på ett sett. Skorsten lika
wid enda upp som wid Spiellet. Då röker det hut.
Att smeta Kakelugnsfog med Krita-eggvita-miölk.
Att rengöra förgyllningar på träarbeten - Med en lökskifva doppad i renad och
rektifieradt brenvin, borttages all orenlighet och flugsmuts utan att
förgyllningen deraf skadas det minsta.
Medel mot Råttor: Kungslius, er en wexande ört man ligger ett sådant i friskt
till stånd med rot, balad och stielk och gula blommor på de stellen der råttor
uppehålla sig, och råttorna förswinner.
Att hastigt och säkert släcka skorstenseld.
I förråd: 1 uns ? fin stödt Swafvel och 1 lod Krut, sammanblandat i en
korkad flaska - Så snart eld fasnar i sotet ska man strö denna swafvelblandning
i eldstaden och kakelugnen och antända det, och skorstenselden jnnom få minuter
blir släckt.
(Ann Britts råd: don´t try this at home!)
Bepröfwat medel mor Rötsot. Ett kvarter spenwarm miölk, 1 lod swafvel, 2 tum
rött lack. Swaflet, lacket sönderstötes fint och lägges i miölken som uppkokas
och gives den siuke warm till att dricka.
Det smör som satlas och nedpackas i byttor om sommarn för att sparas till wintern
- Så öfveröljes ett tjåckt lager med fint salt så att ej smöret synes.
Matolja jstrykes i huvud år (hår) - försvinner huvudlöss på Barn.
För att skydda spannmål för Råttor - Lägga qvistar af brakwed eller hägg berstre,
ty dessa tred skarpa Lukt ålla (hålla) Råttorna på afstånd.
Istadiga Hästar kan man (få, lura?) till dragning på
följande sätt - Man spänner en sådan Häst för en wagn.(sedan?) spänner man en
annan Häst som drager wagnen tillbakas eller drager år motsatt håll. Den
förstnemnde hästen börjar då snart anstränga sina krafter för att slippa gå
baklänges, samt wenjer sig derigenom att legga sig fram i dragselen. Ett sådant
försök får man stundom göra om ett par gånger, men det slår aldrig fel det lika
hjelper.
Erfarenheter att göda Kalf
2 kuppar stålsigtadt hvetemiöl och sötmiölk skulle vara nog att göda en Kalf -
till Exempel
1 stop sötmiölk för dagen och jblandat hvetemiöl - o.b.s. förstvarf och sistvarf
får icke warda med i miölet. (det ska vara fint vetemjöl, utan skal, antar jag)
Att smörja sår och skrubning på skinnet med klöf fett her (är) rett bra.
Besta settet att bereda kornkaffe så att det till utsende och smak
liknar werkligt kaffe.
Kornet bör brännas en 1/4 timme eller något mera i wanlig kaffebrennare
öfver stark glödeld under jemn skakning. Måste i kaffebrennaren jemt skakas till
des kornet afswalnat, emedan om det slås tillsammans i ett kärl så fort det
kåmmer från elden, det blir förbrent - När kokning skall ske lägges kornet
(det rostade kornet, antar jag) omalet i wattenet, sedan det
uppkokat och kokas derefter i ¾ timma. Sedermera klaras det på samma sett som
werkligt kaffe. Enligt Hushållnings selskapet 1873.
(detta recept finns nedskrivet ett par gånger i boken och på ett ställe har någon,
som antagligen provat, kommenterat med ett "nja" i kanten)
Nyttan av Rönnber för Höns
Om hösten jnsamlas och tårkas Rönnber. Gif Hönsa inåt ligdt ? med Rönnber så
werper de nestan hela Året. Om får de för mycket, så werper de jgel (ihjäl) sig.
Bot för Giktwerk
Till ? utprunket Biörklöf om wåren, ¼ tunna biörklöf, kokas 1 kanna
salt uti - blöta på de werkande lemmarna så warmt som möjligt.
Garfwar smörja eller Ledersmörja tillredes på det sett - 4 jumfrur Sieltran
(jungfru är ett gammalt rymdmått = 8 cl), 2 jumfrur smelt talj, sammanblandas
medan taljen her warm och tunn. Enl. Garfwar C Berg i Hamre.
Smörja åt sköra Hesthofwar
En jumfru Sieltran och ½ jumfru terpentin sammanblans wel och smörj hofwen
åfwanpå och under foten jnnanför skonn 2 gånger i wickan så blifwer hofwarna
miuka att slå sömm uti. Enl. HestDåcktor Öman i Östa och Skeptuna 1874.
Bot för Brennsår på menniskior 1 jumfru Kalako Linement från Apoteke - 20 öre.
Bot för Blålöss på kor, får, Hestar, hero (äro) Jorthornsolja - 12 öre.
Då Ölet börjar surna. Legg i nypa malet malt i tunna. Heng i tåt Råghalmsvippor
ner i Ölet jgenom sprundet. Lemna swik(h)ålet öpet. Så blir det bra jgen.
I Norrtelje tillegrafbyrå
Kåmsarjen botar gikt och tandwerk med trådar, 75 öre (per) person. År 1876.
Att sleka sotheld (soteld) - Ligga på helden rått granris så det röker mycket. Så
slåknar Sothelden.
Hen blandning af Swagdricka och Blyhers att stryka på Jernspisen. Så blir de
swartta och warhacktiga. Enligt Spisjutarnas uppgift.
För Kvarka os hestar - ½ kvarter sötmiölk eller bomolja, ½ dito
fålckurin samman blandat, gifes hesten på en gång ur hett(ett) horn. Enligt Eric
Ersson i hundra.
Till minnes
År 1878 Röö, Nes. 8 st ? Domkrafter med grofwa tre skrufwar äro i Norrhall eller
Söderhall Kårsta Socken.
Pris 50 kr för allesamma.
Bot för Fålck Hosta
1 jumfru åning (honung) smelt
2 heggulor
1 matsked terpentin
Sammanblandas i kvartes butelj och fylles på buteljen full med ljumt regnwatten
eller strömwatten, blanda detta wel tillsammans och jntages 1 matskedblad i
warhan (varannan) timme, så lenge saften warar.
Aldrig gifwa grissuggor Linhagnar (linagnar) den tiden grisarna diar suggan - för
då blifwa grisarna blötlortiga - och jntet gifwa dem mat för hen de blifwa
4½ wickor gamla.
Gifwer man suggan Linhagnar så förlorar hon matlusten. Detta är skadligt.
Heckta (äkta) Tilly dråppar till bot för Ögonsiukdom åt A C Persdotter.
Apoteket Nordstiernan i Ståckholm.
Bot för mask som heter upp sådd råg på åker - 1 kwarter Terpentin att fukta warje
tunna råg som man skall så.
Stiern anis kokas i sötmiölk och drickes warmt för Hosta os meniskior.
Kåpparplåtar a 60 a 70 a 0 öre st, fötenta kåpparkierl 1 krona st i Norrtelje
1879.
Wega lefwande Kalfwar i svinbur på Wågen.
Kånjack i ett litet Tefat åt flugorna om sommaren, så blir de slut.
Att stilla blödande sår - sådan swamp som dammar legges på det huggna
eller skurna stellet. Så stadnar blödningen.
Flera Mens Herfarenhet
Bot för Kwarka os Hestar - Tag furutiera på en sticka och smeta i munn på Hesten
och sen köra på eller smeta på Trensset.
Dito bot för Kwarka os hestar att dråppa Terpentin på hafre i Krubba och låt
hesten heta.
Bot för Kwarkbölder under keket (käken) på Hesten
Enlig erfarenhet af flera - att smeta varm fålcktreck (människobajs) på en lapp
under keket och bind höfwer. Så mognar bölden. (tacka fan för det!)
Bot för Kwarka os Hestar - hen båll af Rågmiöldeg, gör den skålig, legg ½
jumfru terpentin uti och ludda om. Legg i hen strut på en pinne och för på oxlarna
- så bröbitar på så sweljer han.
En erfaren bot för wegglöss
Att bårra ål i weggen och ståppa jn en jjelslagen Orm och pråppa jgen
ålet. Så förswinner wegglössen.
(i kanten har någon skrivit: "detta her försökt och det lyckas så att det
blef aldeles slut, de förswann aldeles")
Ett wiktigt medel mot wegglöss
Detta är ättiksyra såm fås på warje apotek. Man bestryker dermed alla fogar och
springor i möbeln och strax kryper den beswerliga ohyran fram och kan dödas.
Kommer den obehagliga jnsekten i omedelbar beröring med ättiksyran dör han genast.
Medlet är proberat befunnit wiktigt och rekåmmenderas derföre till begagnande - Enl.
en tidning 1881.
Grof och tårr Tallbark till smedkål - och äfwen tårra Grankåttar - enl.
herfarenheten.
1882 Dåktor Drake i Slånsta i Skepptuna socken, treffas hemma warje Onsdag kl.mil.
10-12.
Att setta en kittel kalt watten i kellaren då det er smellwinter i stellet för
kåleld, så kyls icke potatissen; enligt Erfarenhet.
Bot för rönackor (huvudlöss?) - Tårr Rödferg jngnides i året. Så flyr de.
Att förwara skinkor goda - I ett tårt och friskt kärl jnpackas de i
wälbergadt godt hö och stella dem på kyligt stelle.
Om ägg
Äggen legges i Saltlake och lemnas deri tills de siunka - Så kunna de förwaras i
flera år oskadade.
Att setta ned friska krusbersqvistar utan Rötter i teppjord, så gror de och wexa..
Twetta Lampweken i warmt watten om wåren, så duga de jgen.
Tillmans dråppar för magwerk och annat.
Bot för huvudlöss der her Subblimatsprit från Apoteket. Enligt Dåktor Pontén i Norrtelje år 1901.
Bot för Kledlöss
1 kvartter Bomolja att stryka på kråppen höfver halt (överallt) med hen målarpänsel.
Det er ett pröfwadt medel. Låt det tårka jn.
Bot för sitt Bensår, det är Surlimpa från Ståckholm och Blywatten från Apoteket -
Surlimpan skall rifwas på rifjern. Blywatten och Limpan sammanblandas som en deg.
Sedan legg på såret och linda hom.
Enligt Docktor Österlund i Enköping.
Text och avskrift: Ann Britt Bergström. Sidan först publicerad 2008-04-15