Lite statistik om Folkräkningen 1920
r 1920 var 852 personer skrivna i Rö, men bara 40 % av dem, 354 stycken, var födda
här. De övriga 498 personerna hade mestadels kommit inflyttade från andra socknar
i norra Stockholms län, men det fanns också de som kommit mer långväga ifrån. Alla
svenska län utom Blekinge, Hallands och Kristianstads län är faktiskt registrerade
som födelseort. Endast 103 personer av dem som var över 30 år gamla var infödda
Röbor.
Av de inflyttade var 40 födda i Rimbo, 32 i Skederid och 21 i Riala. 30 inflyttade
personer var födda i Stockholms stad, men bara tre i Norrtälje.
Åldersfördelningen såg verkligen ut som en (någotsånär) pyramid, inte som ett timglas
som den gör nuförtiden:
Det vanligaste efternamnet i Rö 1920 var:
Karlsson
|
92 personer
|
Jansson
|
75 st
|
Andersson
|
64 st
|
Eriksson
|
48 st
|
Johansson
|
46 st
|
De flesta i Rö hade två eller tre förnamn och i statistiken har vi tagit med alla
namnen, oftast vet vi ju tyvärr inte vad de kallades för.
Det vanligaste förnamnet bland kvinnor var:
Maria
|
70 personer
|
Anna
|
44 st
|
Lovisa
|
33 st
|
Elisabet
|
32 st
|
Charlotta
|
27 st
|
Det vanligaste förnamnet bland män var:
Karl
|
111 personer
|
Johan
|
95 st
|
Erik
|
42 st
|
August
|
39 st
|
Gustav
|
36 st
|
134 förnamn bars av en enda person, däribland en del riktigt ovanliga: Algernon,
Belsendina, Bolette, Elovina, Emerik, Eribert, Hegesippus, Hermelina, Irones, Marcellinus,
Noro, Palmida och Teslinda är några exempel.
De vanligaste yrkena i Rö 1920 hade, liksom tio år senare, med jordbruk att göra.
Det allra vanligaste var att vara hemmansägare (27 st), torpare (11 st) eller arrendator
(4 st). Brukade man inte sin egen eller arrenderad jord var man jordbruksarbetare
(15 st) eller dräng (15 st). Andra vanliga yrken var sågverksarbetare (11
st), skogsarbetare (9 st), ladugårdskarl (7 st) och kördräng (7 st).
De vanligaste yrkena bland ogifta kvinnor och änkor var hushållerska (15 st), tjänarinna
(10 st), sömmerska (3 st) och mjölkerska (3 st). Som vi noterade i Folkräkningen
1930 används begreppet "piga" inte heller 1920, medan "dräng" var gångbart.
När man jämför 1930 års folkräkning med 1920 års ser man att befolkningen krympt
med över 15 % (från 852 till 719) - här ser man nog effekterna av urbaniseringen.
Annars hände inte så mycket, åldersfördelning och sysselsättning är ungefär desamma.
När vi en gång förhoppningsvis får tillgång till 1940 års folkräkning kanske förändringarna
är mer påtagliga - under 1930-talet byggdes nya vägar, elektricitet och telefon
kom till Rö, och 1940 bör beredskapstiden avsätta spår i socknen. Men vi kanske
får vänta ett bra tag på det underlaget.
Sidan uppdaterad 2012-07-29