Wilhelm Thams beskrivning av Rö
[Kopierad från Projekt Runeberg]
61. Rö socken, mellan Riala i sydost, Skederid i öster, Rimbo i nordvest, Kårsta
och Össeby-Garn i sydvest, upptager 0,348 qv. mil land och 0,041 vatten. Södra delen
utgöres hufvudsakligen af bergländig skogsmark, med lutning dels åt sydvest mot
Garn, dels åt nordost till Skederid, dit Angarns och Wirens vatten utgår. Midten
är jemnare, ehuru äfven bergkullig, rik på löfskog, och genomfluten af Jällnans
och Rösjöns vatten, i nordostlig rigtning från Kårsta till Skederid. Nordvestra
delen slutligen är åter mera bergländig, utmed sjön Sparren, som har aflopp till
Kårsta. Det hela är ett ojemnt och backigt land, med sandmylla och skogsjord till
allmännaste jordmån, i mellersta bygden och öster ut lera.
Näringar äro åkerbruk, ängs- och skogsbruk. Hemmantalet är 22 3/4 förm., hvaraf
7 1/4 skatte, 15 1/2 frälse, till betydlig del under säterier; fastighetsvärdet
för år 1848 var 104,300 R:dr. Folkmängden år 1815 var 490, år 1840: 505, på 105
hushåll, år 1848: 533.
Inre Roslagsvägen från Stockholm följer först mellersta dalgångens vestra rand,
från Kårsta, men delar sig nära kyrkan, som ligger 5 3/4 mil i norr från hufvudstaden,
åt norr till Rimbo, och nordost till Skederid. Genom södra bygden går en mindre
väg från Kårsta åt öster till Skederid, äfven med nordlig utgrening till landsvägen.
Rö synes 1314 förekomma såsom annex till Rimbo, hvilket det ännu är. Kyrkan, fordom
helgad åt S:t Olof, är gammal, bygd af gråsten. Af fornlemningar omtalas högar vid
Ösby och Hersby, på ömse sidor om kyrkan, en offerlund vid Nibble i norr, och lemningar
efter en borg å Ösby egor.
Gårdar:
- Beateberg, s. o. vid Wirens södra strand, egentligen Molnekulla, 1/2 mantal frälse
säteri, med såg, och Wik 1/4 m. rå och rör; har på 1600-talet tillhört slägten Oxenstjerna,
och har sitt nuvarande namn af R. R. frih. Gabr. Oxenstjernas (d 1656) dotter Beata
(d 1689). Det kom i början af 18:de seklet genom gifte till grefvar Torstenson och
Bjelke, på 1760-talet äfven genom gifte till R. R. gr. Rudensköld, 1771 genom köp
till R. R. Bunge, som här anlade betydlig trädgård; stannade i hans slägt inpå 1800-talet,
under hvilken tid en stålmanufaktur inrättades 1795, som sedermera blifvit nedlagd,
och nyodlingar företogos, som blifvit fullföljda af sednare innehafvare; egdes 1849
af frih. Leuhusen; underl. 7 1/2 m. i denna socken, andra derutom, samt Lovisedals
qvarn.
- Näs, v. vid Sparrens sydöstra strand, 2 m. skatte rusthåll, skall vara gammal
gård, egdes kring 1600-talets midt af slägten Taubenfelt, reducerades, innehades
derpå af en mängd personer inom kort tid, tillhörde 1720 Gagge, 1722 Strömfelt,
från 1724 Douglas, Psilander, från 1745 Nolcken, Sandelhjelm o. 1754 Fredenstjerna,
Örnsköld från 1768, Wadenstjerna 1772, frih. Mannerheim o. 1825, och 1849 i förening
med Silfverstolpe.
- Ticksta, n. v., 3 m. frälse säteri, tillhörde på 1600-talet Taubenfelt, 1685 och
1720 Horn, från 1727 gr. Douglas och öfriga egare af Näs; andra underl. 2 1/2 m.
- Hersby, 2 m. frälse, tillhörde på 1600-talet slägten Taubenfelt, 1686 Ruuth, o.
1700 Sölfverberg, 1772 Meurling, 1849 dels egarne af Beateberg och Näs, dels bönder.
Sidan först publicerad 2008-03-13