,, Rö Hembygdsförening - Platser - Byar och gårdar 1690
   Du är här: Skip Navigation Links > PLATSER > Gårdar, byar och gods > Gårdar 1690
GÄSTBOK

Byar och gårdar 1690

Välj år:1540 1570 1600 1630  1660 1690 1720 1750

Färgerna betyder:

  Skatte   Krono   Kyrko   Frälse   Arv och eget   Skattefrälse

Gårdar i Rö 1690

Karl XI:s reduktion möjliggjordes genom riksdagarna 1680, 1683 och 1686, där Kungen med stöd av bondeståndet och lågadeln fick igenom beslut som innebar att Kronan fick rätt att ta tillbaka i princip allt som någonsin tillhört kronan.

Särskilt hårt gick man fram mot medlemmarna av förmyndarregeringen med Magnus Gabriel de la Gardie i spetsen; flera av dem, Per Brahe, Herman Fleming och Carl Gustaf Wrangel dog innan reduktionen sattes igång, men deras arvingar blev förstås drabbade. De la Gardie levde till 1686 och dog jämförelsevis fattig.

Först tog man tillbaka donationer och förläningar, men efter 1686 började man också att ta tillbaka jord som skatteköpts och förpantats. Man uppfann en rad skäl till att jord- och skatteköp skulle underkännas, till exempel att köparen inte betalat i reda pengar. Reduktionen var otvivelaktigt bra för Sverige, men rättsäker var den inte.

I Rö splittrades Näs säteri - Gustaf Taubenfelt dog 1674 och efterträddes av systersonen Hans Hwiting, som emellertid inte var adlig och därför drogs säterifriheten in 1680. 1683 drogs Näs in till Kronan och gjordes till rusthåll. Även andra gårdar som lytt under Näs återfördes till skattejord, till exempel Lisinge, Byle, Eke, Härsby 1, Mälby, Nibble och Väsby 1. I de flesta av de fallen var det räntorna som återgick till Kronen, jorden hade åborna hela tiden ägt.

Även Ticksta säteri drabbades av reduktionen, 1680 fann en kunglig inspektör att huvudbyggnaden var ”en liten byggnad, nu alldeles rutten och av intet värde” och därför drogs säterifriheten in samma år. 1693 fullföljde man genom att dra in Ticksta till Kronan, men 1695 lyckades Evert Horns son Gustaf Carl Horn byta till sig Ticksta igen mot gårdar han hade i Östergötland.

Det gick bättre för Beateberg, där Beata Oxenstierna dog 1689 och efterträddes av sin syster Katarina. De förlorade egentligen bara skatterätten till Nibble i reduktionen, men fick också torpen Mälsättra, Vik och Virboda uppklassade till 1/4 frälsehemman samt Bolbytorp och Kullunge till 1/8 frälsehemman.

Efter de förändringarna hade Kronans andel av skatteintäkterna ökat till 47 % - inte så imponerande med tanke på hur hårt man gick fram.

Sidan först publicerad 2011-02-14.