Rö socken - historisk översikt
en här webplatsen handlar alltså mest om Rö socken förr i tiden - och med "förr
i tiden" menar vi i grova drag tiden före år 1900. Det har flera orsaker att vi
valt den gränsen. Dels är det inte modern historia som det är svårt att hitta information
om - Internet, tidningar, TV och radio dränker oss dagligen med artiklar, reportage
och debatt om 1900-talets händelser och förhållanden. Omkring år 1900 förändrades
också mycket som gällt i hundratals år; vi fick en ny namnlag, som avslutade den
minst tusenåriga seden att bilda efternamn efter faderns förnamn; vi fick en ny
härordning, som bröt upp den urgamla kopplingen mellan krigsmakten och bondesamhället;
skattesystemet förändrades i grund; och kyrkans makt över människornas vardag reducerades
till uppdraget att sköta om folkbokföringen.
Gamla bilder på Rö och röbor är vi förstås också intresserade av och de kan ju inte
gärna vara äldre än att kameran var uppfunnen. Med "gamla" menar vi i detta fall
bilder från 1950-talet och äldre. Moderna bilder på gamla hus och annat av historiskt
intresse vill vi förstås också ha med på webplatsen.
Rö socken omtalas i källorna från 1257, ”in parrochia Rauthu”, vilket
betyder ”i Rö församling”. Under lång tid var socknen den lägsta nivån
i samhällets administrativa indelning, gemensam för kyrkan och den civila förvaltningen.
Gränserna för kyrksocknen och den civila socknen stämde dock inte alltid, så det
gäller att hålla isär dem. Gustav Vasa lät förteckna alla gårdar i jordeböcker och
då använde man socknen som en administrativ enhet inom häradet. Man brukar därför
tala om ”jordebokssocken” när man vill skilja den administrativa socknen
från den kyrkliga.
Rö kyrksocken ingick i Uppsala stift, medan huvuddelen av jordebokssocknen Rö ingick
i Sjuhundra härad. Av någon anledning räknades dock Lisinge, en gård i Näs och en
gård i Risby fram till 1726 i jordeboken till Långhundra härad. Bolby räknades också
till Långhundra härad till 1553, men det kan bero på att häradsgränsen var en annan
på den tiden. Före 1715 flyttades Sjuhundra härad fram och tillbaka mellan Uppsala
och Stockholms län några gånger, men sedan dess har det hört till Stockholms län.
Socknens angelägenheter avhandlades under kyrkoherdens ledning på sockenstämman,
där det fördes protokoll som i stor utsträckning finns bevarade. Inom socknen fanns
förtroendemän i form av de två kyrkvärdarna och sexmännen. De senare såg till att
fattade beslut verkställdes och hjälpte prästen i diverse sammanhang. Sexmännen
var sex stycken sammanlagt i Rimbo och Rö, för Rö var ju annexförsamling till Rimbo.
Kyrkoherde fanns det också bara en gemensam, men i Rö fanns en kapellan, det som
senare kallades komminister.
Inom häradet fanns en häradsrätt, som normalt samlades tre gånger om året, där man
tog upp alla sorters mål. Häradsrätten bestod av tolv nämndemän, "tolvmän", varav
den äldste och erfarnaste var häradsdomare. Nämndemännen valdes bland storbönderna
inom häradet och var således lekmän. Högste ansvarig för häradsrätten var häradshövdingen,
som dock sällan var med på tingen, utan skickade en ställföreträdare som kallades
lagläsaren. Häradsrätten kunde utdöma alla slags straff, även dödsstraff, men i
så fall måste det bekräftas av högre instans innan det fick verkställas. Häradsrättens
domar protokollfördes i domböcker, varav också många finns bevarade. Häradsrättens
domar kunde överklagas, i första hand till Lagmansrätten (landskapets domstol),
sedan till den 1614 inrättade Svea Hovrätt och i sista hand till Kunglig Majestät.
Även kyrkan hade rätt att utdöma böter och skamstraff för brott mot kyrkans regelverk.
Sådana straff utdömde kyrkoherden ensam; de antecknades åtminstone i senare tid
i kyrkböckerna.
Militärt bidrog Röborna med ryttare till Livregementet till häst, soldater till
Upplands regemente och båtsmän till Norra Roslags 2:a båtsmanskompani. Under det
Stora Nordiska Krigen 1700 - 1721 tjänstgjorde Röbor säkert också i några av de
många tillfälliga regementena, men deras rullor är till stor del försvunna, så vi
vet inte så mycket om dem.
1862 delade man upp socknens kyrkliga och administrativa funktioner, varefter den
kyrkliga enheten kallas församling och den administrativa kommun. Fram till fastighetsdatareformen,
som genomfördes 1976-1995 användes ändå socknen som fastighetsregisterområde, fast
man vanligen uppgav vilken församling en fastighet låg i, trots att kyrkan inte
hade någonting med saken att göra. Sedan dess har i stället kommunen varit jordregisterområde,
vilket lett till att nästan alla fastighetsnamn i Rö nu föregås av "Rö", som i "Rö
Byle", "Rö Väsby", "Rö Söderby" etc. Begripligt i och för sig, många ortnamn finns
ju i flera socknar, men för dagligt bruk är det ju tur att vår socken stavas med
bara två bokstäver.
2017 infördes ett begrepp "distrikt" som skall motsvara församlingsindelningen 31/12
1999, innan de stora församlingssammanslagningarna börjat. Det var ju också samma
dag som kyrkan skildes från staten. Forskare, statistiker och kanske också hembygdsvänner
applåderade - vi får behålla vårt sockennamn Rö. För övrigt lyckades föreningen
samma år få PostNord att ändra postorten från Rimbo till Rö, så namnet skall väl
vara tryggat för överskådlig tid.
Sidan först publicerad 2007-12-05, senast uppdaterad 2018-04-05.