Höstfesten 6/11 2019
år var första gången som Per Hesselgren inte
stod för förtäringen på höstfesten, utan vi fick klara oss ändå.I de tidiga diskussionerna i styrelsen föreslog Eva Spens att vi skulle
försöka med något annat än ost och vin, till exempel korv och öl, och det blev också styrelsens beslut. Vet ni vad 60 flaskor öl, 16
korvar från Rimbo marknad, tre stora knäckebrödspaket,1½ kilo smör och sex ostar väger? Inte vi heller, men vi kan försäkra att det är
mycket! Men klockan 4 var allt på plats i S:t Olofsgården (utom åtta glömda korvar, som Björn fick åka och hämta)
Eva, Inger, Ann Britt och Björn jobbade sedan i 2 timmar med att duka, skiva korv, hyvla ost och lägga upp smör. Som vanligt hade vi
tagit till litet för mycket tid, men det är alltid skönt att kunna pusta ut innan gästerna anländer. Och det gjorde de, 44 medlemmar
slöt upp och klockan 19 kunde vi välkomna Charlotte Brusewitz som kvällens huvudtalare.
Förberedelserna klara.
Charlotte höll ett uppskattat föredrag om resandet förr i tiden. Vi fick lära oss mycket om hur besvärligt det var förr att ta sig från
A till B - först var det apostlahästarna som gällde, sedan vanliga hästar och till sist häst och vagn, men då är vi långt in i 1800-talet.
Lättast var det faktiskt på vintern, då man kunde åka släde på jämna isar. Näst bäst var sjövägen, så sent som 1857 åkte Fredrika Silverstolpe
ångbåt från Stockholm till Norrtälje för att komma till Näs utan att tillbringa flera nätter i lortiga värdshus - sedan var det bara två mil
med häst och vagn kvar. Under svältåren 1867 - 1869 dog massor av folk i Norrland fast det fanns mat i södra Sverige, men man kunde inte
transportera den till Norrland, för sjövägen var stängd av havsisen och vägar fanns det inga. Allt var inte bättre förr, som Charlotte
summerade saken.
Apropå lortiga värdshus, så hade Eva, Ann Britt och Björn klätt sig som värdshuspersonalen var klädd på 1850-talet - inte finkläder direkt.
Dagens evenemang tilldrog sig på krogen Byrackan, som snabbt lades ned när gästerna gått hem - annars hade väl alla möjliga myndigheter
kommit rusande för att ta värden i upptuktelse.
Eva 'Gunnarsdotter', krogpiga och föredragshållare, samt Charlotte Brusewitz, bara föredragshållare.
Eva berättade sedan om krogarna längs våra vägar förr i tiden - det var en delrapport
från det forskningsprojekt Eva har drivit ett par år nu. Att säga att de mestadels var sunkiga är årets underdrift. Se hur en krog såg ut
1675:
En krog 1675, tecknad av Lorenzo Magalotti
Monica Berzén annonserade också att det kan bli en repris på berättelsen om Rörevyerna - vi får se hur många som är intresserade.
Sedan blev det krogliv: öl av många sorter, alla från Roslagen, korv, knäckebröd och ost serverades. Vid 9-tiden hade de flesta ätit,
druckit och pratat färdigt och de sista tappra kunde duka undan och diska.
Krogen Byrackan var välbesatt i kväll
Text: Björn Bergström, bilder: Ann Britt Bergström och Lorenzo Magalotti. Sidan först publicerad 2019-11-09.