Kulturvandringen 19/7 2012
en
planerade kulturvandringen till torpställen på Näs ägor den 15/7 fick vi lov att
ställa in på grund av ursinnigt regn. Men den 19 juli blev den av. Klockan 12 samlades
vi, 16 personer, på Lövsta där Björn gav en resumé av Näs tidiga historia, från
den urgamla byn vid Noravikens södra ände via Taubenfeltarnas säteri på 1600-talet
till Wadenstiernas byggrush på 1770-talet.
Björn berättar om Näs och dess torp
Vi vandrade iväg den vanliga vägen, upp förbi Annelund och genom skogen bort till
lämningarna efter Stora Vreta. Där berättade Ann Britt om dem som bodde där innan
torpet övergavs på 1790-talet. Ett hundratal meter senare, vägledda av de röda plastremsorna
Björn och Ann Britt satt upp för att inte själva virra bort sig i snårskogen, besökte
vi den obetydliga kullen där man kan se tegelskärvor efter Lilla Vretas skorsten.
Vi övade oss i att "tänka bort" granskogen och se de två torpen på ett stenkasts
avstånd från varandra med åkertegar runt om och glesa betade hagar där det nu är
tät granskog. Man ser faktiskt fortfarande spår av dikena runt Stora Vretas kökstäppa
och grundstenarna till fähuset.
Så fortsatte vi längs den gamla skogsvägen som antagligen kom till när den stora
avverkningen gjordes på 1940-talet - hygget syns på flygfotokartan från 1952. Det
har fallit en hel del träd över vägen, men det går ganska bra att runda dem utan
allt för mycket besvär. Snart var vi ute på Noravägen och fortsatte ned till Näsvägen
och tog av ned mot gården.
Vi berättade om de gamla uthusen längs vägen - de flesta nu helt försvunna - och
tittade på källaren i vägkanten där det spökar. Så trodde i alla fall barnen på
1950-talet och skyndade sig förbi - en förklaring vi hört är att kistorna med avlidna
från Näs ställdes in där i väntan på begravningen. Så det är klart att det spökade
där!
Innan vi svängde ned mot Näs ladugård och Statarbacken kunde vi se var Näs by låg
en gång för länge sedan - 400 år, faktiskt - borta vid Noraviken. I början av Statarbacken
ligger också en av Roslagens få storhögar - det fick vi lära oss av arkeologerna
som följde oss till Gårdstensberget i våras. Här begravdes en mäktig hövding, förmodligen
för 1500 år sedan eller så, men i modern tid kom man på att högen var ett perfekt
ställe att bygga en jordkällare, som nu ligger där med prydligt tegeltak och allt.
Vi träffade också på källarens ägare, som intygade att det är den bästa jordkällare
som finns.
Skymd Björn berättar om byn Näs som försvann för 400 år sedan
Där borta låg byn
Vi fortsatte vidare till Västanbro, som var ett av de första torpen att byggas på
Näs, och ett av de sista att överges. Även här finns förstås avslöjande tegelskärvor,
och dessutom en jordkällare. Inga nyfikna kor sprang i vägen i dag, och med visst
besvär kunde vi ta oss över stängslet mot banvallen och läsa om Västanbro på skylten
som numera står där i stället för på Västanbros ruiner - korna kunde inte låta bli
att klia sig mot skylten, som för det mesta låg ned.
Väl ute på banvallen blev det bekvämt att gå igen, myggen gav upp, men i stället
började det bli riktigt varmt. Vi stannade till vid platsen där Sparrens
banvaktsstuga låg ända till 1970, och här kunde Solveig Lundgren berätta mycket,
eftersom hon tillbringade sina somrar där som barn. Vi tittade också ut över fältet
på bergknallen där det helt försvunna torpet Sunnanbro låg och berättade litet om
det också.
Så vände vi hemåt, och efter en dryg kilometers promenad kunde vi peka ut var Näs'
plantskola låg på gärdet norr om banvallen, ett par hundra meter före viadukten.
Vi svängde upp förbi de magnifika ekarna, över nya Rimbovägen och upp till skylten
som berättar om torpet Ekelund som säkert fick sitt namn efter ekarna - de stod
ju där redan då! Här fick vi höra historien om hur pesten 1710 dödade nästan alla
i Ekelund, medan ingen enda smittades i Väsby 100 meter därifrån!
Vi avslutade vandringen längs gamla Rimbovägen - nu Johan Nådigs väg - och tittade
på dragontorpet, Johan Nådigs stuga och den gamla komministerbostaden i Byle - troligen
Rös äldsta bevarade bostadshus.
Tillbaka på Lövsta blev det kaffe i trädgården och mycket prat om gammalt och nytt.
Några av dem som har anor i Rö bytte information om sin släktforskning och vi gjorde
reklam för höstens aktiviteter i hembygdsföreningen.
Kaffe i trädgården på Lövsta efter 7 km promenad i tilltagande värme
Vid fyratiden hade alla tackat för sig och gått; och vi satt med en ganska lång
lista med tips och uppgifter vi nu skall följa upp och föra in på hemsidan. Ett
par nya anmälningar till höstens släktforskarkurs och presentationen av Näs' byggnadshistoria
i september kunde vi också anteckna.
Ann Britt och Björn Bergström
Sidan först publicerad 2012-07-20