Broby och Brotorpen
roby nämns första gången i Husförhörslängden 1856, så det är såvitt vi vet ett
ungt namn i socknen. I Norrtäljes bygdebok uppges dock att huvudbyggnaden är uppförd
1749, så någonting stämmer dåligt här!
I en karta över Eke från 1753 står namnet Nibble Torp på Brobys plats; på andra
sidan bron, på landsvägens västra sida står "Ekes torp". Hagen närmast Nibble torp
heter Nibbla Brohägnan, så nog fanns här en bro alltid.
I maj 1697 dog Esaias' barn i Brotorpet, vilket är första gången det namnet
nämns. När Brotorpet först nämns i husförhörslängderna (1749 - 1790) heter det Brotorpen,
dvs det fanns minst två! Gissningsvis talar man då om både Nibbles och Ekes torp
vid bron. Från 1791 finns det bara ett Brotorp och omkring 1850 blev det självständigt
och sattes till 1/4 mantal skatte. Den förste ägaren hette Jan Erik Andersson, född
i Almunge 1830. I husförhörslängden 1856-1860 är Brotorpet överstruket och ersatt
av Broby - det är alltså klart att det var Brotorpet på Nibble ägor som blev Broby,
precis som det ser ut i kartan.
Arkeologen Michael Schneider har skrivit en magisteruppsats som behandlar namnet
Broby i Uppland. Det visar sig att namnet är ganska sällsynt och i de flesta fall
ligger på platser dit man kunde segla med båt från havet under de första århundradena
efter Kristi födelse. Han för fram teorin att "bro" inte nödvändigt behöver betyda
en bro över ett vattendrag, utan också kan betyda landningsplats eller motsvarande.
Den tidens båtar var ganska flatbottnade och behövde inga märkvärdiga hamnanläggningar.
Man drog upp dem på stranden bredvid någon enkel brygga att bära i land lasten på.
Före 1600-talet fanns det ju knappt några framkomliga vägar för landtransporter,
utan så långt det var möjligt färdades man på sjön eller om vintern på isarna. Platser
där den relativt bekväma sjötransporten övergick till ett mödosamt slit och släp
till lands skulle då ha fått namnet Broby.
Schneider påpekar i sin uppsats att namnet Broby i Rö nämns väldigt sent för att
ha tillkommit redan på järnåldern och tror snarare att det är ett sentida namn som
fått samma form som de gamla Broby-namnen. Ett intressant faktum i sammanhanget
är att det norr om Lilla Mälaren låg ett stort, nu bortschaktat gravfält - men det
finns ingen by i närheten som kunnat ha det som bygravfält. Kan Broby ha varit en
rejäl by under forntiden, fått sitt namn i enlighet med Schneiders hypotes, försvunnit
och sedan återuppstått till namnet när Jan Erik Andersson ville ha ett ståtligare
namn på sitt upprustade och utbyggda torp?
I senare tider var det den tidens E18 som korsade bron vid Broby; den viktigaste
vägen i hela Sverige, för den förband Stockholm med den östra rikshalvan via Grisslehamn
och Åland - den bron måste tidigt ha kostats på en hel del för att göra det smidigt
att ta sig över sankmarken öster om Lilla Mälaren. Säkert var det den viktigaste
bron i hela Rö och Broby låg nog nära till hands om det var Jan Erik Andersson som
döpte det. Om det sedan var ett urgammalt namn som fick nytt liv kan vi bara spekulera
i.
Vill Du läsa Michael Schneiders uppsats så finns den
här!
Sidan först publicerad 2009-04-24