,, Rö Hembygdsförening - Platser - Detaljer - S:t Olofsgården
   Du är här: Skip Navigation Links > PLATSER > Detaljstuderade platser > S:t Olofsgården
GÄSTBOK

S:t Olofsgården

S:t Olofsgården

S:t Olofsgården i oktober 2014

ankt Olofsgården, församlingshemmet i Rö, började sin tid som skola för 110 år sedan. Den ligger strax intill kyrkan och kallades under lång tid "Kyrkskolan" för att skilja den från skolan i Vik vid Beateberg. Skolan byggdes 1901 - 1903 som ersättning för en äldre skola av trä, som var byggd 1847. Den gamla skolan inrättades för att Riksdagen år 1842 beslöt att införa en allmän folkskola och bestämde att alla socknar inom fem år skulle bygga skollokaler och anställa lärare - Rö socken hann alltså precis!

Från början fanns ingen bestämmelse om hur länge barnen skulle gå i skolan och man räknade med att barnen skulle lära sig läsa hemma. Det fungerade emellertid inte, utan 1858 började man kalla de två lägsta klasserna för småskola och 1878 utökades skolplikten till sex år. Efter hand ordnades också lärarutbildningen genom att man inrättade folkskoleseminarier och senare också småskoleseminarier. I Rö fanns en lärare för folkskolan (ofta var han även klockare och organist) och när småskolan inrättats anställde man också en lärarinna för småskolan.

Grunden till den nya skolan lades hösten 1901, takstolarna restes sommaren 1902 och 1903 inredde man skolan, som antagligen stod klar att börja användas till höstterminen 1903. En del arbeten fortsatte dock ända in på 1904 och då hade man också uppfört en bagarstuga, två "matbodar" och en vedbod. Den gamla skolan såldes 30/7 1903 till A. P. Eriksson i Nibble för 275 kr, som tog hand om virket och byggde en ny huvudbyggnad på Nibble, där Christina Lindberg också hittade bokföringen för byggnadsprojektet.

Bokföringen skulle nog inte passera en modern revisor helt utan anmärkning, men den vittnar om god vilja och bitvis pedantisk redovisning av minsta utgift. Av den kan vi se att huvudbyggnaden består av 65000 tegelstenar och att man förbrukade 74 tunnor cement, 2790 kg järn och stål, 275 m2 takplåt, 517 glasrutor, 72600 spik och 5700 kubikfot virke. Därtill kommer förstås en mängd lås, beslag, hakar och allsköns pinaler som allt redovisas i bokföringen.

Totalt kostade kalaset 14 724 kr och 35 öre, som kommunen samlat ihop. Förutom det gamla skolhuset kunde man också sälja en del överblivet byggnadsmaterial till riksdagsman Åkerlund på Lovisedal, som dessutom efterskänkte en återstående fordran på 520 kr för byggnadsmaterial Lovisedal levererat. Som vanligt är det hart när omöjligt att göra en rättvis omräkning till våra dagars penningvärde - men där arbetslönerna redovisas varierar de mellan 1 krona och 2,50 per dag beroende på arbetets svårighetsgrad. Muraren S.A. Ljungberg från Stockholm fick för övrigt betalt per tegelsten - 2 öre styck!

Till sist stod det klart, möblerat med järnkaminer, orgel, 17 skolbänkar och annat. Framöver gjordes förstås en hel del underhållsarbete, inventarier byttes ut och den första fönsterrutan pangades redan 1904, men vi vet inte egentligen hur skolan såg ut när de sista eleverna gick på sommarlov 1960. Som berättas på annat håll köpte Kyrkan byggnaden för 1 krona 1960 och hyrde senare ut den till Flygvapnet som använde den som luftförsvarsgruppcentral till 1994. Efter en välbehövlig upprustning, som försvaret fick betala, invigdes den 1996 till församlingsgård.

Källor:
Specialräkning för Skolhusbyggnaden vid Rö Kyrka 1901 - 1904
Wikipedias artiklar Folkskola och Folkskola i Sverige.

Forskning, text och bild Björn Bergström. Sidan först publicerad 2014-11-05.