Du är här: Skip Navigation Links > PLATSER > Platsregister > Vald plats
GÄSTBOK

Härsby

Nummer Namnet avser Tidigast omnämnt Senast omnämnt Position i RT90 Position i SWEREF Hänvisning
298 Bebyggelse 1257 (ONR) 66222 16454 6622300 0690600

By vid Kyrkvägen mellan Väsby och kyrkan.

Möjligen omnämnd redan i Vårfruberga klosters jordebok vid 1100-talets slut. Omtalas Hersaby 1257, namnformerna Herseby, Herrsby mfl förekommer på olika ställen.

Enligt jordeboken 1540 bestod Härsby av en skattegård om 15 öresland (Härsby 1 i vår numrering) och en frälsegård som antagligen var 10 öresland (Härsby 2). Dessutom fanns en skatteutjord om 2⅓ öresland. 1543 minskar skattegårdens jordetal till 14½ öresland, vilket den därefter behåller.

Härsby 1 frälseköptes av Hans Nilsson på Näs före 1631, men 1696 noteras att Kronan "behållit" gården. Antagligen har gården liksom så många andra i Rö åter blivit skattejord när Näs säteri splittrades på 1680-talet.

Härsby 2:s jordetal anges inte förrän 1589 till 10½ öresland, men då hade ägaren Nils Nilsson Natt och Dag redan (1587) bytt gården mot en annan i Östergötland och gården hade blivit kronojord. Före 1631 förlänades gården till Gabriel Gustavsson Oxenstierna , vars son Gabriel Gabrielsson Oxenstierna köpte den 1654. 1686 har Härsby 2 en ny ägare och ingår inte längre i något av de stora godskomplexen. 1742 har gården blivit frälse igen.

I den äldsta kartan, från 1638, finns ett frälsehemman om 16½ öresland, ett kronohemman om 4¾ och ytterligare ett kronohemman om 10½ öresland. Frälsehemmanet är Härsby 1, som Hans Nilsson på Näs frälseköpte före 1631. Jordetalet är 2 öre högre än Härsby 1; det kan möjligen vara så att man räknar in Härsby utjord, som Hans Nilsson också köpte. Det första kronohemmanet kan vara Klockarbacken, som var 4⅔ öresland; det andra är förstås Härsby 2, som alltid var 10½ öresland. Räknar man så skiljer det bara på ¼ öresland.

Av 1742 års karta kan man se att Härsby 1 också kallades Härsby Norrgård. 1786 hade den delats upp på tre hemman om ½, ¼ respektive ¼ mantal. Den största gården (½ mtl) har flyttats till norr om landsvägen, en ligger öster om uppfarten mellan landsvägen och bytomten och den tredje ligger kvar på Skattegårdens gamla plats i bytomtens norra del. Alla tre kallas frälseskatte, dvs det är skattegårdar vars ränta betalas till andra än Kronan. Medan de finns får de heta Härsby 1A, 1B och 1C.

1742 fanns ytterligare en gård i Härsby, en frälsegård om ½ mantal frälse som kallas Mellangården. Frälsegårdarnas sammanlagda jordetal är 15 öre 4 penningar, 4 öre 16 penningar mer än i jordeböckerna före och efter 1742. Dessa 4 öre 16 penningland är Klockarbacken, som räknades in i Härsby frälsegårdar. Härsby Mellangård är av allt att döma alltså detsamma som Klockarbacken.

I 1786 års karta redovisas två frälsehemman om 3/4 mantal vardera, båda om 7 öres 14 penningland. Av jordetalen kan man se, att Härsby 2 och Klockarbacken slagits ihop och sedan delats lika. Den nya, mindre gården Härsby 2 får behålla sitt nummer. Klockarbacken ingår alltså i Härsby frälsegårdar.

Vid laga skiftet 1863 användes beteckningen Norrgården om Härsby 1 och Södergården om Härsby 2. Södergården sägs vara frälsejord, men inget sägs om Norrgårdens jordnatur.

1544 och 1545 nämns tillfälligt ett extra frälsehemman i Härsby - det finns inga jordetal angivna, så vi vet inte om det är Härsby 2 som tillfälligt delats, eller om någon del av Härsby 1 varit frälse dessa år. När det behövs betecknar vi detta hemman med Härsby 3.

Mellan 1593 och 1604 nämns i tiondelängderna ytterligare en person i Härsby utöver skatte- och frälsegårdarnas bönder - antagligen är detta vuxna söner som skall betala tionde och inte några nya gårdar.

Härsby utjord nämns redan från 1540 och var då bebodd. Den frälseköptes av Hans Nilsson före 1631 och räknas därefter som frälsejord. Marken låg dels söder om Rösjön (nuvarande Härsby 3:2) och dels kring Jälnsättra (del av nuvarande Härsby 3:3).

Informationen uppdaterad 2013-04-03 13:51:04

Förkortningar    Begreppsförklaringar

Bilden kan ägas av någon annan.